Yrkes- och arbetsplatsinlåsning En empirisk studie av omfattning och hälsokonsekvenser

Abstract

Locked-in, in the occupation and the working place. An empirical study of prevalence and health consequencies. The aim of the study was to analyze health and working conditions for employees in different employment situations and especially to analyze the consequences of being locked-in, i.e. to be in a non-preferred occupation and/or in a non-preferred working place. The study group was a representative sample from Statistics Sweden's Labour Market Survey 1997 (N= 3812). The response rate was 87 percent. Thirty-six percent of the permanent employed and 62 percent of the temporary employed were in some form of negative employment situation. Those who were in a non-preferred occupation as well as in a non-preferred working-place had small opportunities for development and got weak support from the their superior. They also reported more symptoms like stomach trouble, discomfort and fatigue than the other employment groups. Finally, there is a discussion of the necessity of including labour market as well as employment situation and work environment aspects in studies of work and health. Key words: Locked-in, control, health, employment situation, work environment.

Studiens syfte var att analysera konsekvenser av inlåsning, dvs att vara i fel yrke (yrkesinlåsning) och/eller på fel arbetsplats (arbetsplatsinlåsning). Teoretiskt anknyts till begreppen kontroll och kontrollförlust. Undersökningsgruppen kommer från SCB:s arbetskraftundersökning hösten 1997 och består av 3812 personer. Bortfallet var cirka 13 procent. Trettiosex procent av de fast och 62 procent av de tidsbegränsat anställda var i en negativ anställningssituation. Andelen yrkesinlåsta var nästan identisk med resultaten från en studie två år tidigare. Att vara i såväl fel yrke som på fel arbetsplats, var förknippat med reducerade möjligheter att lära nytt och med svagt stöd från chefen liksom med överfrekvens av magbesvär, olust och trötthet och håglöshet. Avslutningsvis diskuteras nödvändigheten av att i stress och hälsostudier beakta såväl arbetsmarknads- som anställnings-, och arbetsmiljöförhållanden.