Women s conditions in working life
Abstract
This volume of Arbete och Hälsa (Work and Health) is a result of a workshop held in Brussels in September 2000. The workshop was one out of about 70 workshops that preceded the European Union Presidency Conference Work Life 2000 , that took place in Malmö in southern Sweden 22-25 January 2001. The about 70 workshops covered virtually every aspect of modern working life within the following categories: labour market, working environment, work organisation, information society, diversity in working life, small and medium-sized enterprises, as well as gender. The present workshop Women s Conditions in Working Life covered women s situation in terms of labour market conditions, work organisation, working environment, as well as health effects. The aim to present the state of the art about science and practice within these areas, as well as to point out possible areas for interventions, was explicit in the invitation to participate in the workshop. Content: Introduction Carina Bildt and Lena Karlqvist The new economy and the work life balance: opportunities and constraints for women and men Dianne Perrons Women and labour market regulation Pamela Meadows Gendered health consequences of unemployment among young people Anne Hammarström Gender and working conditions in the European Union Kaisa Kauppinen The importance of gender sensitive studies of work-related neck and upper limb disorders Lena Karlqvist Working conditions and mental health among women Carina Bildt Gender approaches in the EU Network Workplace Health Promotion Elisabeth Lagerlöf and Ewa Menckel Listening to women: Action-oriented research in ergonomics Karen Messing and Ana Maria Seifert Syftet med rapporten är att ge en vid bild av kvinnors villkor i dagens arbetsliv. Därför är uppsatser med såväl makro- som mikroperspektiv inkluderade, likväl uppsatser som fokuserar på forskning och utvecklings- och förändringsarbete. I samtliga uppsatser pekas områden ut där forskning och åtgärder behöver göras. Vi hoppas att forskare och beslutsfattare skall kunna använda sig av dessa förslag för att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. Den huvudsakliga strukturen på uppsatserna är att de är översiktsartiklar, med empiriska illustrationer av de fenomen som diskuteras. Två av uppsatserna fokuserar på metoder för att arbeta med förändringsarbete. Dianne Perrons ger i sin uppsats en bred bild av den nya ekonomin och dess konsekvenser för olika grupper i befolkningen. Hon diskuterar huruvida den medför möjligheter eller begränsningar för kvinnor och hur den påverkar organisationen av arbetet. Det empiriska exemplet är taget från en studie som genomförts inom mediasektorn i Brighton och Hull i England. Pamela Meadows konstaterar att diskussionen om syftet och effekten av arbetsmarknadsregleringar tenderar till att vara könsblind, dvs sakna perspektivet att regleringarna kan ha olika effekter för kvinnor respektive män. Sådan skillnader i effekter måste diskuteras när gamla regleringar utvärderas och när nya skall implementeras. Hälsoeffekter av arbetslöshet bland ungdomar är vad Ann Hammarström tar upp i sin uppsats. De allra flesta studier inom området har saknat ett könsperspektiv och varit fokuserade på individen, trots att effekten på såväl samhället som familjen är påtaglig. Hennes empiriska exempel utgörs av en longitudinell studie av mer än 1 000 svenska ungdomar som följts från det att de var 16 år. Kaisa Kauppinen ger dels en bild av hur arbetsmiljöförhållandena är för kvinnor inom EU och ger dels ett exempel på hur man kan arbeta med arbetsorganisatoriska förändringsprojekt för att uppnå en större jämställdhet inom olika företag. Lena Karlqvist diskuterar vikten av att beakta betydelsen av kön vid genomförandet av studier av arbetsrelaterade nack- och skulderproblem. Könssegregeringen på arbetsmarknaden leder till att kvinnor och män arbetar under olika betingelser, vilket får effekter på deras hälsa. Hon ger ett antal exempel på detta från olika empiriska studier. Kvinnors arbetsförhållanden i relation till psykisk hälsa är i fokus i Carina Bildts uppsats. Trots att yrkesarbete rent generellt är befrämjande för kvinnors hälsa finns det faktorer i arbetet som bidrar till försämrad psykisk hälsa. Till exempel har samband med hög upplevd belastning, skiftarbete, hög tidspress och tillfällig anställning kunnat identifieras som riskfaktorer för psykisk ohälsa. Förändringarna på arbetsmarknaden ger upphov till oro för en fortsatt försämring. Elisabet Lagerlöf och Ewa Menckel redovisar i sin uppsats en studie av hur kön implementerats i EU-nätverket Workplace Health Promotion . Syftet var att utreda huruvida strategin EU:s mainstreaming -policy hade varit framgångsrik. Det empiriska materialet utgörs av 66 fallstudier i 15 olika länder. I den avslutande uppsatsen ger Karen Messing och Ana Maria Seifert exempel på hur kvinnors ergonomiska villkor i arbetet kan förbättras genom ett samarbete mellan arbetstagare, lokala fackföreningar och forskare. Resultat från studier av flera olika yrkesgrupper redovisas för att illustrera den mera metodologiska inledande delen av uppsatsen.
Publisher
Arbetslivsinstitutet
Collections
View/ Open
Date
2001Author
Bildt, Carina
Editor
Karlqvist, Lena
Publication type
report
ISBN
91-7045-618-6
ISSN
0346-7821
Series/Report no.
Arbete och Hälsa 2001:17
Language
eng