Positiv och negativ påverkan på livssituationen vid långtidssjukskrivning

Abstract

The influence of longterm sick leave on daily life The aim of the study was to analyse the influence of long-term sick leave on different aspects of daily life. The study group consisted of 862 men and women with a consecutive sick leave period of 12-18 months. Half of the group was still sick-listed. The participants answered a mail questionnaire including 24 questions on negative and positive effects. The most common negative influences were attributed to economy. 55-68 percent reported less opportunity and desire to participate in leisure time activities, social and family activities, impaired sleep and psychological well-being. Half of the group reported a more negative selfimage. Negative effects on the relations to partner, children, family and friends were reported by 20-29 percent while 11-18 percent reported positive influences. Positive effects were mainly found for lifestyle, alcohol- and smoking habits, relations to children and partner. Positive consequences were more common than negative effects in one respect only use of alcohol. The response patterns differed with gender, age and diagnosis. In the group with psychological diagnoses the consequences were polarised with few persons unaffected while in the group with musculoskeletal and other diagnoses the consequences to a much higher degree were unipolar and negative. Those who reported a positive influence on sleep showed an increased probability of being back in work, particularly among the elderly. The report is finished by a methodological discussion. Keyword: long term sick leave, social consequences, psychological consequences, mental diagnoses, muskuloskeletal disorders, health-related behaviour

Perspektivet och frågorna i denna studie är inte de vanliga den handlar inte om vad som orsakar sjukfrånvaro utan om det omvända konsekvenser för den enskilde av en långtidssjukskrivning. Med tanke på omfattningen av sjukfrånvaron, och särskilt långtidsfrånvaro, är det förvånande hur lite belyst denna fråga har varit i forskningen. Rapporten får ses som ett första försök till att bidra till ökad kunskap i en samhällsfråga av stor relevans. Undersökningens syfte var att studera hur livssituationen påverkas vid långa sjukskrivningar. Via RFV:s register gjordes ett populationsbaserat urval av 1 350 personer där samtliga hade varit sjukskrivna mellan 12-18 månader och hälften fortfarande var sjukskrivna. En postenkät genomfördes med svarsfrekvensen 64 procent (862 personer). Tjugofyra frågor handlade om hur sjukskrivningen påverkat livssituationen. Den vanligaste konsekvensen var negativ inverkan på ekonomin. 55-68 procent rapporterade minskade möjligheter och lust att delta i fritidsaktiviteter, olika sociala aktiviteter, familjeaktiviteter, sämre sömn och psykiskt välbefinnande. Hälften av de svarande angav att de fått en mer negativ självbild. Avseende relationerna med partner, barn, nära familjekrets och vänner angav 20-29 procent negativa konsekvenser medan 11-18 procent angav positiva. De goda effekterna fanns i första hand för livsstil såsom alkohol- och rökvanor, och relationer till barn och partner. Påverkansbilden skilde sig beroende på kön, ålder och diagnosgrupp. För personer sjukskrivna med psykiska diagnoser var bilden mest polariserad med påtagliga utslag såväl i positiv som negativ riktning, även om det senare övervägde. För övriga diagnoser fanns inte denna polarisering utan negativa konsekvenser övervägde klart. De som uppgav att de fått bättre sömn i samband med sjukskrivningen var oftare åter i arbete, speciellt bland äldre. De stora individuella skillnader som framkommit i undersökningen visar att frågan om konsekvenser av sjukskrivning inte är enkel eller entydig. Teoriutveckling och prospektiva studier behövs för att få mer kunskap inom området.