Tre år efter avvecklingen : arbete, hälsa och hälsoutveckling för uppsagd civilanställd personal inom Försvaret

Abstract

Three years after the closure : employment, health and health development for laid-off civil servants within the Swedish Armed Forces The study focuses on mental health and employment for civil servants within the Swedish Armed Forces (SwAF) who were laid off in 1997. This group had a different background than the personnel within the Swedish Board of Education (BE), a group previously studied with a similar research design. Both studies collected data from all phases of the closure: Before, during, and both one year and three years after the closure. In the year 2000 281 persons (92%) from the SwAF-group responded to the questionnaire. Nearly 2/3 (66%) of them had new jobs, seven percent were unemployed and 21 percent had pensions. The labour market connection three years after the closures was somewhat weaker for the SwAF-group than for the BE-group. Eight mental health developmental patterns over the job loss phases were delineated. One pattern; initial chock followed by adaptation, was more frequent than expected while a pattern with cumulative stress was less frequent. The same result also held for the BE group. Somatic health did not show any relation to the job loss phases. Two hypotheses to explain the causal relations between mental health and employment in 2000 were tested: The job-position and the health-selection hypotheses. As predicted for the SwAFgroup, the job-position hypothesis got stronger empirical support than the health selection hypothesis, while the opposite was true for the BE-group. This difference was mainly caused by dissimilar social status and gender distributions in the two study groups. The job-position hypothesis was valid for men but not for women. The closure in 1997 and its labour market consequences had a more negative impact on mental health for men than for women. Keywords: Organizational change, downsizing, unemployment, closure, longitudinal, mental health, health development, health selection, gender differences.

Studien undersöker arbetsmarknadsförankring och hälsa för civilanställda inom Försvaret som förlorade sina arbeten 1997. Undersökningsgruppen skiljer sig i flera avseenden från uppsagda personer från Skolöverstyrelsen och länskolnämnderna (SÖ/LN), som tidigare studerats med liknande syfte. Studien hade en prospektiv design med datainsamlingar från avvecklingarnas alla faser: Före, under samt ett år och tre år efter avvecklingarna. Vid det sista enkättillfället år 2000 svarade 281 personer (92 procent) av de civilanställda. Nästan 2/3 (66 procent) hade nytt arbete, sju procent var arbetslösa och 21 procent hade pension. Något fler hade en osäker försörjningssituation tre år efter avvecklingen jämfört med de SÖ/LN-anställda. Åtta möjliga utvecklingsmönster för psykiskt välbefinnande över de fyra mättillfällena identifierades. Chock-oro + adaptation var väsentligt vanligare än förväntat medan sen kumulativ stress var mindre frekvent än förväntat. Motsvarande resultat erhölls även för de avvecklade från SÖ/LN. Färre bland de civilanställda visade dock en fullständig återhämtning av välbefinnandet. Somatisk välbefinnande visade inget samband med avvecklingens olika faser i någon av grupperna. Två hypoteser för att förklara sambanden mellan arbetsmarknadsförankring och psykiskt välbefinnande prövades. Som väntat erhöll positionshypotesen starkare stöd än selektionshypotesen för de civilanställda, medan motsatsen gällde för de SÖ/LN-anställda. Skillnaden kunde förklaras med olika socioekonomisk ställning och könsfördelning i de båda grupperna. Positionshypotesen var giltig för män men ej för kvinnor. Avvecklingen och dess arbetsmarknadskonsekvenser hade mindre negativa hälsoeffekter på kvinnor än på män bland de civilanställda.