Associations between working techniques, physical and psychosocial loads during VDU work

Abstract

The overall aim of this licentiate thesis was to evaluate whether working technique was associated with physical loads and psychosocial loads during VDU work. The thesis is based upon two separate field studies, conducted in two different organisations, one at the editorial department of a daily newspaper, and one at a department for engineering in a telecommunication company. To investigate physical loads two methods were used 1) electromyography for measuring muscular activity and 2) electrogoniometry for measuring wrist postures and movements. Psychological loads (psychological demands, emotional stress and perceived muscle tension) were measured with questionnaires. Observations and evaluations of working technique were made, according to an observation protocol. The results indicated an association between working technique and both physical and psychosocial loads. In study I subjects working with a poor working technique had higher muscle activity in the trapezius muscle on the mouse operating side, and in the forearm muscle. Moreover subjects using a poor working technique worked with more extended wrist than subjects using a good working technique. In study II higher muscular activity (trapezius non mouse side) was associated with emotional stress and perceived muscle tension, respectively. Perception of high muscle tension and high psychological demands, respectively, were associated with poor working technique. In conclusion, the results showed that working technique during VDU work has an impact on physical loads, and moreover, the results indicated an association between working technique and psychosocial loads.

Sambandet mellan arbetsteknik, fysiska och psykosociala faktorer vid datorarbete Det övergripande syftet med denna licenciatavhandling var, att undersöka möjliga samband mellan arbetsteknik, fysisk, samt psykosocial belastning vid datorarbete. Licenciat avhandlingen bygger på två separata fältstudier, utförda dels på en redigeringsavdelning på en dagstidning, och dels på en teknisk utvecklingsavdelning på ett telekommunikations företag. För att undersöka fysisk belastning, använde vi oss av två metoder 1) elektromyografi för att mäta muskelaktivitet, samt 2) elektrogoniometer för att mäta handledsvinklar och handledsrörelser. Den psykosociala belastningen mättes med frågeformulär. Arbetsteknik bedömdes med hjälp av ett observationsprotokoll. Resultaten visade på ett samband både mellan arbetsteknik och fysiska faktorer, samt mellan arbetsteknik och psykosociala faktorer. I Studie I fann vi att personer som bedömts arbeta med en dålig arbetsteknik hade högre muskulär belastning i trapeziusmuskulaturen på den sida som hanterade datormusen, samt i underarmsmuskulaturen. Vidare fann vi att personer med dålig arbetsteknik arbetade med större handledsextention än personer med god arbetsteknik. I studie II visade resultaten att hög muskel aktivitet i trapeziusmuskulaturen (icke datormussidan) hade samband med hög emotionell stress och/eller hög grad av upplevd muskelspänning. Dessutom visade resultaten att höga krav och hög muskelspänning, var för sig, var associerade till dålig arbetsteknik. Sammanfattningsvis visar dessa studier att den fysiska belastningen vid datorarbete påverkas av arbetsteknik, samt att psykosociala faktorer (höga krav, upplevelse av hög muskelspänning samt emotionell stress) har samband med arbetsteknik. Nyckelord: datorarbete, muskuloskeletala sjukdomar, arbetsteknik, fysisk belastning, psykosocial belastning.