Arbetsmiljö och utveckling i skolan : Förutsättningar för samverkan mellan elever och personal

Abstract

The principal aim of this dissertation is empirically to develop and test a collaboration model for how to operate systematically with the work environment at school. On theoretical grounds, a case is made that collaboration between different groups (various professions and pupils) should be investigated despite different conditions, qualifications and ages. School Environment 2000 is a model for the ongoing monitoring of the work environment at school. It is designed for integration into school-based activities, and its material offers an opportunity for any stakeholder involved to participate in activities concerning conditions at school. The School Environment 2000 have been used by pupils and personnel (totally 2,383) at 36 schools in 8 municipalities in Sweden. Three of the four studies are follow-up studies; the fourth study had matched control schools. All studies used questionnaires; the fourth were completed with other methods as diaries, observations and interviews. The result showed that a majority of pupils specified both sickness-related and psychosocial reasons for absence from school. The second (pupils) and third (personnel) study show associations between the work environment and ill-health, especially by females. Among women, all the items describing self-reported complaints correlated significantly with the Work at school index and Work climate index. In the fourth study, in which a work environment intervention was tested, the participants adopted a more limited concept than that contained in School Environment 2000-questionnaire. A clear desire was expressed, for more structure and order in school work. The participants attained in the intervention program, compared with the controller, were more engaged in greater collaboration with others, had become more active in managing problems and conflicts, had greater internal effectiveness and perceived facilitating factors in work for change as depending less on personal attributes and behaviours of personnel. The discussion focus the need for follow-up changes and their effects on health; collaboration to promote objective and subjective scope for action; and collaboration for goal fulfilment. Special care must be considered pupils work environment. The school situation is a good time for learning how to create a good work environment and to prevent ill-health. Swedish text with summary in English

Huvudsyftet med avhandlingen var att utveckla och pröva ett strukturerat angreppssätt för samverkan kring verksamheten och arbetsmiljön i skolan. Denna samverkansmodell är kallad "Skolmiljö 2000". I arbetsmiljölagen jämställs elever med arbetstagare, vilket innebär att det ställs krav på samverkan trots skilda förutsättningar. Skillnaden är stor vad gäller social roll mellan elev och personal. Avhandlingens syfte är att pröva om samverkan vidgar individens perspektiv på arbetsmiljön, dvs skapar processer som leder till kunskaper som används för att främja en hälsosam arbetsmiljö. En arbetsmiljöenkät utvecklades och användes av elever och personal (totalt 2 383) i 36 skolor i åtta kommuner i Stockholms län. I skolorna användes även en kompletterande hälsa- och utvärderingsenkät. I den fjärde studien användes även dagböcker, observationer och intervjuer. Studierna 2-4 är uppföljningsstudier; i den fjärde studien ingick dessutom en arbetsmiljöintervention, som utvärderades mot matchade jämförelseskolor. Resultatet visade i den första studien, att majoriteten av eleverna hade angett både sjukdoms- och psykosociala skäl till frånvaro. Den andra (elever) och tredje (personal) studien visade samband mellan arbetsmiljön och upplevd ohälsa, speciellt bland flickor/kvinnor. Bland kvinnorna fanns samband mellan alla items som beskrev självrapporterade besvär och index "Arbetet i skolan" och index "Arbetsklimatet". Personalen i interventionsskolorna (fjärde studien) uppgav, i jämförelse med personalen i jämförelseskolorna, att de ökade sin delaktighet vad gäller förbättring av verksamheten utifrån arbetsmiljölagens intentioner, samt att den fysiska och psykosociala miljön och samarbetet förbättrats. Dessutom uppnådde de en högre inre effektivitet dvs blev mer effektiva vad gäller beslutsprocesser, kommunikation, information, planering och att skapa mål för arbetet. Eleverna i interventionsskolorna uppgav att de hade lägre frånvaro utan giltig orsak. Diskussionen fokuserar behovet av att förändringar i arbetsmiljön följs upp och utvärderas. Behov finns av att skapa ökat objektivt och subjektivt handlingsutrymme och insikt om den egna rollen i arbetsmiljöarbetet. Med dialog som utgångspunkt skapas förutsättningar för förändrade roller mellan elever och personal med möjligheter att t ex undersöka och åtgärda den alltmer ökande stressen i skolan. Speciell uppmärksamhet bör ges till elevernas arbetsmiljö och till arbetet med att skapa förutsättningar för samverkan vid implementering och uppföljning av verksamhets- och arbetsmiljömål.