Vision versus reality in organizational change

Abstract

The work reported here focuses on models and strategies for organizational change and technical renewal in Swedish industry. The overall purpose of the thesis is to shed light on the experience of change processes in integrated development of production techniques and organization for competitiveness and good work environment. Five papers form the foundation of the thesis. They are all empirical studies, four of which were carried out in the manufacturing industry and one in three stores selling alcoholic beverages. The results are based on interviews, questionnaires and participative observations. Paper I focuses on change processes and leadership in turbulent circumstances and an adaptation of advanced production technology to human needs and capabilities. It is a case study, including 12 operators and 11 white collar employees in different positions. The findings shows that new technology can imply an opportunity to develop good working conditions, if the opportunity is indeed taken. In implementing new technology one must be aware of its impact on existing structures and make parallel development plans for the systems that are affected. Furthermore, the difficulty of considering all factors of importance increases with technical complexity. Paper II and Paper III focus on the relationship between psychosocial/physical stressors and musculoskeletal symptoms in industrial workplaces with technically complex production. Paper II comprises five industries and 30 operators working at robot stations. Paper III comprises three shops and all their employees (n = 45). The results of Paper II demonstrate that, in preventing work-related muskuloskeletal symptoms among welding operators, attention should be paid to both the psychosocial and the physical workload. The results in Paper III show that the correlations between psychosocial factors and different measurements of physical workload in industrial settings are applicable in planning for a good work environment in other settings, that is in shops. It can furthermore be concluded that the relationships between psychosocial factors, physical work environment and perceived musculoskeletal discomfort are relatively complex and that there are no obvious or easy explanations. Paper IV focuses on the importance of considering organizations requirements for change and the creation of crossfunctionally composed working groups. Paper V, finally deals with approaches to translating abstractions such as target-oriented group, integration, decentralized, continuous training into understandable tools and physical hooks . These studies were carried out in one industry (Karlskrona Shipyard) and comprises 15 leaders and 122 blue collar workers in the plate and welding workshop. The result in Paper IV show that the management style at the shipyard was characterized by control and the issuing of orders. There was a resistance at the shipyard to change because people preferred the stability and security of what was familiar to them. On the basis of the results of the analyses of the state of the organization, one applied a step-by-step strategy, emphasizing the entitlement to training and acquisition of skills grounded in each individual s need, regardless of organizational level. In Paper V three physical hooks were developed to facilitate the change process; these were the operator s computer, the target board and the robot group office. Further knowledge is needed about how we as individuals and a collective in organizations in fact are able to live in continuous change and what psychological consequences this has for individuals and organizations. It is also clear that greater knowledge is needed about what the different applications of lean production mean for work conditions and for change strategies in Swedish industry.

Föreliggande arbete fokuserar på modeller och strategier för organisatoriskt förändring och teknisk förnyelse, inom svensk verkstadsindustri. Avhandlingens övergripande syfte är att belysa erfarenheter av förändringsprocesser vid integrerad utveckling av produktionsteknik och organisation för konkurrenskraft och god arbetsmiljö. Avhandlingen bygger på en litteraturgenomgång och fem studier. Samtliga är empiriska studier, fyra av dem genomförda i verkstadsindustri och en i tre av systembolagets butiker. Resultaten är baserade på intervjuer, enkäter och deltagande observationer. Studie I rör förändringsprocesser och ledarskap under turbulenta förhållanden samt frågor om hur avancerad teknik kan anpassas till mänskliga behov. Det är en fallstudie som omfattar tolv operatörer i svetsrobotstationer och elva tjänstemän i olika positioner. Resultaten visar att ny teknik kan skapa förutsättningar för att utveckla goda arbetsförhållanden, om möjligheterna tas till vara. Vid införande av ny teknik krävs stor medvetenhet om effekter på existerande strukturer och samtidig utveckling bör genomföras för omgivande system. Dessutom ökar svårigheterna att förutse organisationseffekter med ökad teknisk komplexitet. Studie II och III handlar om sambandet mellan psykosociala/fysiska stressorer och muskuloskeletala symptom, dels i industriarbete med tekniskt avancerad produktion, dels i arbete i systembolagets butiker. Studie II omfattar fem industrier och samtliga operatörer som arbetar i robotstationer (n = 30). Studie III omfattar tre butiker och samtliga anställda (n = 45). Resultat från Studie II visar att uppmärksamhet måste riktas både på psykosocial och fysisk arbetsbelastning för att förebygga arbetsrelaterade muskuloskeletala besvär bland operatörer i svetsrobotstationer. Resultat från studie III visar att sambanden mellan psykosociala faktorer och olika mått på fysisk belastning hämtade från anställda inom industri, också gäller för anställda inom vissa delar av detaljhandel. Det är alltså möjligt att dra nytta av erfarenheter från industriella miljöer i förebyggande arbetsmiljöarbete inom andra verksamhetsområden. Studie IV fokuserar dels betydelsen av att utgå från en organisations förutsättningar för förändring inför en organisationsutveckling, dels utvecklingen av en tvärfunktionellt sammansatt arbetsgrupp vid införande av avancerad robotteknik. Studie V, slutligen, handlar om hur man kan översätta abstrakta begrepp som målstyrd arbetsgrupp, integration, decentralisering, kontinuerlig kompetensutveckling med mera till konkreta verktyg eller fysiska krokar . Studie IV och V genomfördes i en industri (Karlskronavarvet) och omfattar 15 chefer och 122 anställda i varvets plåt- och svetsverkstad. Nulägesanalyser i studie IV visar bland annat, att den dominerande ledarskapsstilen kännetecknades av kontroll och ordergivning. Det fanns också en påtaglig osäkerhet inför förändring bland anställda på varvet. Utgående från nulägesanalyser, tillämpades en steg-för-steg strategi inför den integrerade organisations- och teknikutvecklingen. Under förändringsprocessen bemöts varje enskild individs upplevda behov av ytterligare information, kompetensutveckling och träning, oberoende organisationsnivå. I studie V utvecklades tre fysiska krokar för att underlätta förändringsprocessen; nämligen operatörsdatorn, måltavlan och robotgrupprummet. Hur vi som individer och kollektiv i organisationer påverkas av att leva med kontinuerliga förändringar och vilka psykologiska konsekvenser det får för individer och organisationer är frågor som behöver studeras närmare. På motsvarande vis behövs samlad kunskap om vad de olika tillämpningarna av resurssnål produktion innebär för arbetsförhållanden och förändringsstrategier i svensk industri.