Arbetsvillkor och arbetsbelastning i journalistiskt arbete : en studie av tidningsredaktioner

Abstract

Working conditions and work load in journalistic work a study of editorial offices The circumstances this study aimed to shed light on were differences between male and female journalists, between journals of different size and between editorial work in a big city and a provincial town. We have been studying whether, and in that case how, working conditions and health for women and men have been influenced by the integration of the sexes that has taken place parallel to technological development Questionnaires for self-evaluation, interviews and observation were used as methods to analyze working conditions, workload and health. One big, one medium sized and one small daily newspaper were included in the study. A total of 317 answered the questionnaire, while in two of the news offices 24 journalists were interviewed and observed with regard to their working conditions and health. Since this is a cross-sectional and relatively small study, there is not enough material to draw far- reaching conclusions. Most newspapers today are working under economic pressure, a fact that has an impact on staffing and hence workload in the editorial office. In general terms the size of the newspaper seems not very decisive for what working conditions look like. But the worse the economic situation, the more demanding gets the working situation of the journalists. Yet, even for journalists who work in an economically prosperous company with high set goals of profitability, the working environment is far from being optimal. Journalistic work is intense in terms of knowledge and creativity. Of journalists in this study, a great majority report that they experience their work as very interesting. The journalists employed at the smallest provincial newspaper are the group that is the most satisfied with their work. The job requires great planning and organisational capacity, to master large unities, taking initiative and making independent decisions. Our study shows that an individual s responsibility for a successful outcome of his or her work is of great importance. A majority considers that they have enough responsibility in relation to what they know. They also feel they have freedom to decide over their own work. But the part who consider that they have considerable influence over the course of events at the job is in general less than half. We found a clear difference between generations with regard to possibilities for influence. Some of the older editors, with long periods of employment, enjoy a more independent position with a high degree of decision-making power as to the newspaper s contents. As a profession journalism has for long been male dominated, but is now showing a bigger share of women. Between 1989 and 2000 the share of women rose from 34 to 47 percent and the increase seems to be going on. Through this, the journalist profession has become one of the few professions with a balanced gender division. Earlier studies indicate that the gender division between different positions in news offices is in principle equivalent to the labour market at large. Today s situation is according to our study to a certain degree still marked by a traditional gender order. Patterns of gender segregation in the newspapers show differences. The changed gender composition of the profession has not left any traces on the higher echelons of the companies. This is true especially for the two smaller newspapers, which in conformity with other provincial newspapers are managed by men. Profile illustrations indicate similar patterns for the editorial offices we studied. Time pressure is surprisingly identical irrespective of financial status, number of employees and circulation. It is the everyday production process of a new issue that controls the work environment. Pressure to produce quickly is as high for the slimmed organisation of the big city newspaper, which is competing on a tough media market, as for the small newspaper that struggles for survival. Similar to working life at large the tendency is an increasing pace of work. Quite clearly IT has an impact on the production and work within the media. Our study showed that time spent with intense computer work was very high at all three editorial offices. On the average 63 percent of the women and 61 percent of the men worked more than 20 hours per week at the computer. The more tied to the computer, the higher the risk of developing problems (pain) in the skeleton, joints and muscles. High pressure in time indicates high demands. Evaluations of stress levels in our study indicated co-variations with the level of demands in this respect. The connection between stress evaluation and ailments were a rather general feature for all the three editorial offices and most blatantly for the women. The profiles are showing the importance of the different health variables. Health results are different for women and men. The work situation does not explain the entire difference in health outcomes. What also seems to be important is that the physical design of the workplaces is not adapted to women to a sufficient degree.

De förhållanden som studien belyser är bl.a. skillnader mellan könen, mellan de olika stora tidningarna och mellan journalistiskt arbete i storstad och på landsorten. Vi har undersökt om och i så fall hur arbetsvillkoren och hälsoläget för kvinnor och män påverkats av den könsmässiga integrering som skett samtidigt med den tekniska utvecklingen. Självskattningsformulär, intervjuer och observationer användes som metoder för analysen av journalisternas arbetsvillkor, arbetsbelastning och hälsa. I studien ingick en stor, en medelstor och en liten dagstidning. Totalt 317 personer enkätintervjuades och på två av tidningarna intervjuades och observerades 24 journalister beträffande sina arbetsvillkor och hälsa. Vi har inte tillräckligt stort underlag för att kunna dra långtgående slutsatser. De flesta tidningar idag är ekonomiskt pressade och det påverkar bemanningen och därmed arbetsbelastningen på redaktionerna. Generellt sett förefaller inte tidningens storlek vara helt avgörande för hur arbetsvillkoren ser ut. Ju sämre ekonomin är desto mer krävande blir journalisternas arbetssituation. Men även för journalister i ett ekonomiskt välmående företag som drivs med höga lönsamhetsmål är arbetsmiljön långt ifrån den optimala. Det journalistiska arbetet är kunskapsintensivt och kreativt. En stor majoritet av journalisterna i denna studie anger att de upplever själva arbetet som mycket intressant. Journalisterna på den minsta landsorttidningen är den grupp som är mest nöjd med sitt arbete. Arbetet förutsätter stor förmåga att organisera och planera, att behärska stora helheter, att ta initiativ och att fatta självständiga beslut. Vår studie visar att individen och dennes ansvar för sina arbetsresultat har stor betydelse. De flesta anser sig ha tillräckligt stort ansvar i förhållande till det de kan och tycker att de kan bestämma över sitt eget arbete. Andelen som anser sig har stort inflytande över vad som händer på jobbet är däremot i regel mindre än hälften. Vi kunde konstatera en tydlig skillnad i möjligheten till inflytande mellan generationer där några äldre redaktörer med lång anställningstid har en självständigare position med ett stort beslutsutrymme vad gäller innehållet i tidningen. Journalistyrket är ett yrke som länge var mansdominerat men där kvinnorna nu blivit allt fler. Mellan 1989 och 2000 ökade andelen kvinnor i journalistkåren från 34 till 47 procent och ökningen ser ut att fortsätta. Journalistyrket är därmed ett av få yrkesområden med en balanserad könsfördelning. Tidigare studier visar att könsfördelningen för olika befattningar på tidningarna i princip är densamma som på arbetsmarknaden i övrigt. Vår studie visar att dagens situation på de undersökta redaktionerna i viss mån fortfarande är präglad av traditionell könsordning. De könssegregerade mönstren på tidningarna skiljer sig åt. Den förändrade könssammansättningen inom yrket har inte satt spår i toppen på företagen, framförallt inte på de två mindre tidningarna, som i likhet med övriga landsortstidningar, är styrda av män. Profilillustrationerna antyder att ett likartat mönster gäller för de undersökta redaktionerna. Tidspressen är förvånansvärt lika oavsett tidningens ekonomi, antalet anställda och upplaga. Den dagliga produktionsprocessen mot en ny tidning styr arbetsmiljön. Trycket är stort att producera snabbt såväl på en storstadstidning som slimmats och som konkurrerar på en allt tuffare mediemarknad, som på en liten andratidning som kämpar för sin överlevnad. Liksom i arbetslivet i stort verkar tendensen vara ett ökande arbetstempo. IT påverkar produktion och arbete inom medier. I vår undersökning framgick det att den tid som tillbringades med datorintensivt arbete var mycket hög vid alla tre redaktionerna. I genomsnitt arbetade 63 procent av kvinnorna och 61 procent av männen mer än 20 timmar per vecka med datorn. Ju mer bunden vid datorn, desto större är risken att utveckla besvär i skelett, leder och muskler. Hög tidspress tyder på höga krav. Stresskattningarna visade i vår studie tecken på samband med kravnivån i detta hänseende. Sambanden mellan stresskattningarna och besvär var genomgående rätt tydliga för alla tre redaktionerna och tydligast var de för kvinnorna. Profilerna visar variablernas betydelse sinsemellan. Hälsoutfallet skiljer sig för kvinnor och män. Arbetssituationen kan inte förklara hela skillnaden i hälsoutfallet. Arbetsplatsernas fysiska utformning är inte i tillräckligt hög grad anpassad för kvinnor.