Arbetsledare i processindustrin : Arbetsuppgifter, förutsättningar, psykosocial arbetsmiljö och självskattad hälsa
Abstract
Supervisors in the Processing Industry : Work tasks, conditions, psychosocial work environment and self-rated-health The increase in recent years in the psychosocial ill-health of employees has been set in relation by many researchers to different kinds of leadership styles among their superiors. Few studies have focused on the work situation and health of the superiors themselves. The aim of this study was to describe how employees with various supervisory positions in the processing industry perceive their work situation with regard to given conditions in exercising a leadership role, the psychosocial work environment, and self-rated-health. The study, comprising 146 supervisors of all categories, is based on their responses to a questionnaire in autumn 2003. The findings are described for two age groups (< = 50 years and > 50 years). Predominantly younger supervisors felt a need to boost their competence in areas of laws and ordinances, planning dialogues and performance reviews and systematic work for health and safety. Younger superiors experienced a lower degree of clarity in goals and tasks than older superiors. Significant age differences were observed, with more of the younger supervisors citing high demands in combination with little influence at work, and far too high demands in relation to their ability. Virtually all of the older supervisors felt the demands were on a par with their ability. Twenty-five percent of the younger supervisors rated their health as less than good, with an overrepresentation among first-line managers. The difference was significant in comparison with older supervisors. The most frequently cited workenvironment factors in connection with poorer health were low social and informative support from the closest supervisor, not having sufficient resources in the form of time for staff, lack of leadership training and a less than optimal social climate within their own team. Other commonly occurring problems that were mentioned were inadequate capacity in relation to physical and psychological work demands, not feeling rested when starting a new work period and feeling a lack of energy during the work day. Conceivable explanations for why younger supervisors feel worse and experience a greater psychosocial burden at work may be that they put higher demands on themselves to succeed in their careers and/or that they may have a hard time understanding and feeling accepted in the prevailing company culture. There may also be a certain healthy worker effect among older supervisors. Key words: Leadership, first-line managers, work situation, psychosocial working environment, self-rated-health De senaste årens ökning av psykosocial ohälsa hos anställda har av flera forskare relaterats till olika typer av ledarskapsstilar hos deras chefer. Få studier har fokuserat på chefernas egen arbetssituation och hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur anställda med olika arbetsledande befattningar i processindustrin uppfattar sin arbetssituation med avseende på givna förutsättningar att utöva ledarrollen, den psykosociala arbetsmiljön och självskattad hälsa. I studien ingick 146 arbetsledare alla kategorier, som hösten 2003 besvarade ett frågeformulär. Resultaten har beskrivits i två åldersgrupper (< = 50 år och > 50 år). Övervägande yngre arbetsledare önskade kompetensutveckling i lagar och förordningar, planerings- och utvecklingssamtal samt systematiskt arbetsmiljöarbete. Yngre upplevde också i större utsträckning än äldre en lägre grad av tydlighet i mål och uppdrag. Signifikanta ålderskillnader noterades för arbetsledarna genom att fler av de yngre angav höga krav i kombination med litet inflytande på arbetet, samt alltför höga krav i förhållande till den egna förmågan. Så gott som samtliga äldre arbetsledare ansåg att kraven motsvarade den egna förmågan. Tjugufem procent av samtliga yngre arbetsledare skattade sin hälsa som mindre bra, med en överrepresentation av första linjens arbetsledare. I jämförelse med de äldre var skillnaden signifikant. De arbetsmiljöfaktorer som främst angavs i samband med en sämre hälsa var ett lågt socialt och informativt stöd från närmaste chef, att inte ha tillräckligt med resurser i form av tid för personalen, brist på ledarskapsutbildning samt ett mindre bra socialt klimat i den egna arbetsgruppen. Vidare, vanligt förekommande problem som uppgavs var bristande arbetsförmåga i relation till fysiska och psykiska krav i arbetet samt att man inte kände sig utvilad när man påbörjade ett nytt arbetspass samt kände brist på energi under arbetsdagen. Tänkbara förklaringar på att yngre mår sämre och upplever en större psykosocial belastning i arbetet kan vara att de har höga krav på sig själva för att lyckas i sin yrkeskarriär och/eller att de kan ha var svårt att förstå och känna sig accepterade i den rådande företagskulturen och att det finns en viss healthy worker effect bland de äldre. Ytterligare kunskap om arbetsledarnas situation skulle kunna fås genom återkommande enkätundersökningar och/eller att komplettera undersökningen med intervjuer.
Publisher
Arbetslivsinstitutet
Collections
View/ Open
Date
2006Author
Stenlund, Carin
Torgén, Margareta
Publication type
report
ISBN
978-91-7045-821-7
ISSN
0346-7821
Series/Report no.
Arbete och Hälsa 2006:19
Language
swe