Arbetslivsinstitutets expertgrupp för ergonomisk dokumentation : Dokument 6 : Beräkning av arbetsmiljöns ekonomiska effekter på företag och organisationer : En översikt av ett urval modeller och metoder

Abstract

Estimation of economic effects of the work environment on companies and organisations : A review of selected models and methods Poor working conditions lead to negative effects for individuals, companies as well for the society. It is well known that deficiencies in the work environment affect the health of the employees in a negative way. However, the links between the work environment and the business results of an organisation are less well known. Methods to relate work environment to the business results have been developed and are used as tools at investment analyses in connection to improvements of work environment. However the awareness of such methods is generally poor, as well as the knowledge about how to use them. The goal of the present study has been to summarize information on methods to assess economic impacts of work environment at companies and organizations. Without being complete the study has shown that there are a number of methods suited for such analysis. The methods cover different needs and are therefore suitable for different tasks. A selection of ten different methods have been evaluated with respect to a number of specific questions. The methods selected can be categorized into three groups: i) methods for analysis of work environment risks as well as calculation of the economic impact of these risks, ii) methods for development and evaluation of suggestions for intervening measures in combination with investment analysis and iii) methods incorporating investment analysis only. Some methods are developed or adapted for Swedish conditions whereas others are more generic. In the report the fields of application for the different methods is discussed, as well as uncertainties in the underlying assumptions for the models and for the input data. In addition, recommendations for future development are given. One conclusion is that the application of the methods available would be stimulated by more detailed application guidance, in particular for the estimation of costs related to productivity and quality deficiencies and by collection of case studies from different types of work situations and industrial fields. The development needs are identified as improved and detailed modeling of the relationships between work environment conditions and those factors strongly linked to the company financial results, e.g. productivity and quality.

Dålig arbetsmiljö medför negativa effekter för individen, företaget och samhället. Det är väl känt att brister i arbetsmiljön påverkar hälsan negativt. Däremot är sambanden mellan arbetsmiljö och ekonomin i ett företag eller organisation mindre kända. Metoder för att koppla arbetsmiljö och ekonomi i företag har utvecklats och används som verktyg vid till exempel investeringsanalyser i samband med förbättringar av arbetsmiljön, men på många håll saknas det kunskaper om att sådana metoder existerar och hur de kan användas. Målet med denna översikt har varit att sammanställa information om metoder som kan användas för att bedöma arbetsmiljöns ekonomiska effekter på företag och organisationer. Utan att vara heltäckande har studien visat att det finns ett flertal metoder som kan användas för sådana bedömningar. De olika metoderna täcker olika behov och kan därför användas för olika ändamål. Ett urval av tio befintliga metoder har sammanställts och utvärderats med utgångspunkt i specifika frågeställningar. De metoder som sammanställts kan delas in i tre kategorier: i) metoder där riskanalyser samt beräkning av arbetsmiljöriskernas ekonomiska effekter ingår; ii); metoder för utarbetande och bedömning av åtgärdsförslag i kombination med investeringskalkyler och iii) rena investeringskalkylmetoder. Ett par metoder i sammanställningen faller utanför grupperingen. Vissa metoder har utvecklats eller anpassats för svenska förhållanden medan andra är mer generella. I rapporten diskuteras metodernas olika användningsområden, osäkerheter vid modellering och vid framtagning av indata. Dessutom ges rekommendationer för metodutveckling. En slutsats är att användandet av de befintliga metoderna skulle kunna stimuleras av mer detaljerad vägledning, speciellt för uppskattning av kostnader kopplade till produktivitet och kvalitet, samt exempelbanker med tillämpningar från olika typer av arbetssituationer och branscher. Därutöver bedöms utvecklingsbehovet främst vara modellering av samband mellan arbetsmiljöförhållanden och de faktorer som är starkt kopplade till ett företags resultat, såsom produktivitet och kvalitet.