FöretagSAM : En jämförelse av två modeller för implementering av systematiskt arbetsmiljöarbete på mindre tillverkningsföretag

Abstract

FöretagSAM : A comparison of two models for implementation of a systematic work environment management system in small manufacturing companies Even if there are many methods available, in reality many small enterprises have difficulties implementing a systematic work environment management system (SAM) as defined by Swedish work environment legislation. With the aim to practically test and evaluate models for SAM implementation, a development project was carried out during 2003 with eleven small manufacturing companies. At the start of the project three out of the eleven companies had already started some activities to implement the SAM legislation. The two models used were called the guidance model and the network model . The guidance model followed an established method for implementing organisational change and was chosen by seven of the companies. The network model did not follow any established method. Rather, it was based on the idea of bringing together representatives from both management and workers from each participating company on a regular base to learn about and discuss different aspects of SAM. Ten meetings including lectures and discussions were organised for the four companies which chose this approach. The effects were evaluated primarily in two different ways. First, the implementation level of SAM before and after the project in each company was evaluated according to the classification system used by the Swedish Work Environment Authority. Second, interviews were conducted with workers that weren't directly involved in the project. Those interviews were conducted throughout the project. All of the companies had achieved some level of improvement in SAM by the end of the project period. Five out of the seven companies using the guidance model and two out of the four using the network model had succeeded in achieving a well organised status of their SAM implementation according to the classification system. Interviews with the workers in some of the companies revealed that there were some difficulties to reach the individual level within the organisations, particularly within the companies using the network model. In many instances, the improved work environment management systems resulted in concrete changes to improve the work environment within the companies and in several cases there were clear improvements in worker and management attitudes and motivation towards the work environment. A clear and a widespread delegation of work tasks within SAM and clear signals from the managers about the importance of a good work environment was two of the success factors identified. Even though SAM was implemented in accordance with the legislation there was, however, sometimes a clear risk for insufficient risk assessments because of lack of knowledge within the company. The guidance model was shown to be more effective than the network model in many ways. Based on the experiences from this project, a new model for the implementation of SAM is proposed which in general terms adopts the positive aspects of each of the approaches. Key words: Work environment management system, small enterprises.

Trots tillgång till olika typer av stödmaterial visar flera undersökningar att små företag ofta har svårigheter att införa ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) i enlighet med de krav som finns från Arbetsmiljöverket. Med syftet att praktiskt prova två modeller för implementering av SAM genomfördes utvecklingsprojekt på elva små tillverkningsföretag i Dalarna under ett år med start under 2003. Företagen hade mellan sex och 40 anställda. Såväl verkstadsindustrier, träindustrier som andra tillverkningsföretag deltog. Vid projektets början hade tre av företagen påbörjat ett arbete för att implementera SAM. De två modeller som användes för att implementera SAM kallades handledarmodellen och nätverksmodellen. Handledarmodellen som valdes av sju av de ingående företagen byggde helt på en etablerad metod. Nätverksmodellen följde inget särskilt utvecklat material utan baserades på att de fyra ingående företagen utsåg en representant från ledningen och en från personalen som deltog i tio träffar då föreläsningar hölls och ett erfarenhetsutbyte skedde med anknytning till SAM. Effekten av insatserna utvärderades bland annat genom att SAM-status enligt Arbetsmiljöverkets klassificering mättes före och efter projektet och genom att intervjuer gjordes med personal vid olika tillfällen under projektets gång. Efter det att projektet avslutats hade samtliga deltagande företag utvecklats mer eller mindre tydligt vad avser systematiskt arbetsmiljöarbete. Fem av företagen enligt handledarmodellen hade efter projektets slut ett väl fungerande SAM enligt Arbetsmiljöverkets klassificering. Bland nätverksföretagen hade två ett väl fungerande SAM. Intervjuerna av personalen visade i några fall på svårigheterna att få arbetsmiljöarbetet att tränga ned till den enskilde på företagen. Detta var särskilt tydligt bland nätverksföretagen. Det förbättrade arbetsmiljöarbetet resulterade i flertalet fall i konkreta arbetsmiljöförbättrande åtgärder och på några av företagen kunde en avsevärd utveckling vad gäller engagemanget i arbetsmiljöarbetet konstateras. En tydlig och bred delegering av arbetsmiljöuppgifter till personalen och tydliga signaler från cheferna om vikten av arbetsmiljöarbetet var några av de framgångsfaktorer som kunde noteras. Trots att arbetsmiljöarbetet enligt SAM formellt fungerar bra kan man konstatera att det finns en klar risk för missar i riskbedömningen eftersom nödvändiga kunskaper inte alltid finns inom företaget. Handledarmodellen visade sig i flera avseenden vara effektivare än nätverksmodellen. Baserat på resultaten från projektet föreslås en arbetsmodell som i grova drag utgör en kombination av de två studerade modellerna.