Texten i fokus. En diskussion om textens påverkan på läsningen

Abstract

Arbetet bygger på antagandet att texten strukturerar läsningen. Texten är gjord på ett sådant sätt att vissa tolkningar blir mer sannolika än andra. Med andra ord finns det utom- och inomtextliga strukturer som styr läsningen av litterära texter. Med litterära texter avses i detta fall fiktion. Syftet är att undersöka hur texten styr läsningen, vilka läsarroller man inbjuds till att ta på sig under läsningen samt diskutera litteratur och skolan. För att detta ska kunna ske kommer följande hjälpmedel att användas: Wolfgang Isers Textens appellstruktur (1985) och The Act of Reading (1978), Staffan Thorsons Den dubbla receptionen (2005), Pär Rådströms (1925-63) novellsamling Ro utan åror (1961), Johan Werkmästers doktorsavhandling Pär Rådström. Ett författarliv (1990) och Läroplanen för de frivilliga skolformerna (1994). Orsaken till valen är följande: Iser har en textaktiv syn, vilket passar arbetets fokus bra, Thorson tar upp och diskuterar vissa iserska begrepp, ämnet kopplas till skolan via läroplanen och Rådströms novellsamling utgör det litterära exemplet som ska studeras närmare. Valet av Rådström beror främst på att det finns en sparsam forskning att luta sig på och till skillnad från en bok går en novell att överblicka och dess teman kan då lättare urskiljas. Arbetet är uppdelat i fyra kapitel med följande innehåll: Det första kapitlet kommer att fokusera på att definiera viktiga begrepp som används igenom arbetet samt kommer med hjälp av dem att undersöka hur texten förbereder för läsning. Kapitel 2 fokuserar på att undersöka vilka läsarroller som finns i novellen och avslutas med en diskussion om litteraturdidaktik i skolan. Det tredje kapitlet kommer att fokusera på en undersökning av novellsamlingen. Vad kan man säga om novellsamlingen som helhet? Kapitel 4 kommer att vidare utveckla visa koncept och diskutera litteratur och skola. Avslutningen kommer att sammanfatta de fyra delarna samt diskutera möjliga slutsatser och deras konsekvenser.