Perspektiv på organisationsförändringar - En studie om förändringar av kommundelsnämnder och stadsdelsnämnder i Borås och Göteborg

Abstract

I den här uppsatsen studeras organisationsförändringar i två kommuner, Borås och Göteborg, som har haft kommundelsnämnder och stadsdelsnämnder. Kommundelsnämnder är en organisationsform som uppstod på 1980-talet i Sverige och hade bland annat som syfte att ta hand om ”mjuka” välfärdstjänster och förstärka den lokala demokratin i kommunerna. Kommundelsnämnder innebär att nämnden ansvarade för olika välfärdstjänster inom ett visst geografiskt område. Kritik har historiskt sett riktats mot kommundelsnämnder på grund av brister i form av effektivitet och demokrati. Två kommuner har studerats, Borås och Göteborg, som valt att omorganisera sina kommundelsnämnder/-stadsdelsnämnder. År 2010 valde Borås att omorganisera tio kommundelsnämnder till tre stadsdelsnämnder och Göteborg valde samma år att omorganisera 20 stadsdelsnämnder till tio stadsdelsnämnder. Studiens syfte är dels att ta reda på vad politiker i kommunerna anser om organisationsförändringarna och dels att bidra till kunskap om kommunala organisationsförändringar genom att studera förändringarna utifrån tre perspektiv. I studien beskrivs tre perspektiv som kan användas för att förstå organisationsförändringar: instrumentellt perspektiv, kulturperspektiv och mytperspektiv. För att enklare kunna studera organisationsförändringarna har dessa tre perspektiv preciserats till ett rationalitetsperspektiv, identitetsperspektiv och legitimitetsperspektiv. I den här studien har intervjuer använts som metod för att samla in information. Totalt har åtta politiker intervjuats, fyra från respektive kommun. Utifrån intervjuerna med politikerna har framkommit att de anser att organisationsförändringarna har varit en nödvändig förändring men att processen varit utdragen. Organisationsförändringarna har inte lett till att kommunernas ekonomi har förbättras men möjligtvis har likabehandlingen av medborgarna blivit bättre. Vidare har det framkommit att det har funnits mycket åsikter om kommundelsnämnderna/stadsdelsnämnderna innan organisationsförändringen och att de flesta åsikterna har kretsat kring problem. Efter förändringen står stadsdelsnämnderna i kommunerna fortfarande inför flera utmaningar av olika slag och en ny situation där stadsdelsnämnderna inte fyller samma funktion som tidigare. Från intervjuerna har också framkommit att kommunerna upplevde en press inför organisationsförändringarna från både internt och externt håll. Utifrån ett rationalitetsperspektiv kan det beskrivas som att kommunerna har agerat rationellt vid organisationsförändringarna men att rationaliteten har varit begränsad. Enligt identitetsperspektivet går det att se att det har funnits en identitet kopplad till kommundelsnämnderna/stadsdelsnämnderna innan förändringen men att identiteten inte har förändrats. Legitimitetsperspektivet kan beskriva förändringen som att kommunerna har gjort förändringen för att få mer legitimitet men det är osäkert om kommunerna har fått mer legitimitet till följd av förändringen. Studiens syfte uppnås genom att det kan beskrivas hur politiker ser på organisationsförändringar. Politikerna är väl medvetna om problemen som är orsak till organisationsförändringarna och det finns en medvetenhet om att organisationsförändringar kommer att fortsätta framöver. Politikernas situation framstår som paradoxal då de måste presentera lösningar på problem men att det samtidigt är svårt att genomföra en lösning. Den andra delen av syftet uppnås genom att uppsatsen kan presentera kunskap om kommunala organisationsförändringar. De studerade kommunerna, Borås och Göteborg, har agerat målrationellt men deras rationalitet har varit begränsad. Vidare går det att se försöket att förändra identiteten hos kommundelsnämnderna/stadsdelsnämnderna som att de vill få till ett kritiskt avgörande för att förändra informella normer. Att kommunerna försöker få mer legitimitet kan ses som att de har valt att följa ett recept på en organisationsstruktur som är allmänt accepterad av omgivningen. De slutsatser som kan dras av den genererade kunskapen är att kommunerna kunde ha valt en annan organisationsstruktur för att hantera den begränsade rationaliteten. Identiteten kan ha förblivit oförändrad på grund av det faktum att organisationsförändringen inte har skapat några nya gränser utan bara ritat om tidigare existerande gränser omkring stadsdelsnämnderna. Legitimitet kan också ha förblivit oförändrad för att organisationsförändringen mest har haft en symbolisk karaktär.