| dc.contributor.author | Eriksson, Johan | |
| dc.contributor.author | Munthe, Hanna | |
| dc.date.accessioned | 2016-09-16T12:05:26Z | |
| dc.date.available | 2016-09-16T12:05:26Z | |
| dc.date.issued | 2016-09-16 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/47226 | |
| dc.description | Background: Delayed postoperative cognitive recovery and postoperative cognitive
dysfunction (POCD) are widely recognized clinical conditions involving the loss of cognition
following anesthesia and surgery. The ability to perform tasks involved with everyday living
is affected, reducing cognitive abilities such as memory, speed of information processing,
orientation and concentration. Incidence varies from 10% to 40% after one week, to 15%
three months postoperatively. While age is the predominant risk factor, anesthetics,
neuroinflammation, cerebral hypoperfusion and hypoxia have been implicated in POCD. The
gravitational effects of head elevation on cerebral perfusion in patients operated in upright
position and possible cognitive outcomes are currently under debate in the anesthesiology
community.
Aim: To investigate the influence of intraoperative body position on postoperative cognitive
recovery in patients undergoing reconstructive breast surgery and total arthroplasty, during
general anesthesia.
Method: An observational, prospective cohort- study of two groups. The first group,
comprising 10 patients undergoing reconstructive breast surgery at Sahlgrenska University
Hospital, where mainly operated in the supine position. The second population included 10
patients experiencing total shoulder arthroplasty at Örebro University Hospital, in the beach
chair position (BCP). Vital signs such as blood pressure, ECG, regional cerebral oxygenation
and BIS-values where monitored. Cognitive recovery and recovery in general was evaluated
using the Post-Operative Quality of Recovery Scale.
Results: Patients undergoing surgery in BPC had lower regional cerebral saturation than
patients operated in the supine position. No association between intraoperative body position
and diminished cognitive recovery was observed, although both populations were subjected to
some degree of cognitive effect. Persisting pain were notable in both groups at three months
following surgery.
Conclusion: Beach chair position had a negative effect on regional cerebral saturation. No
correlations were found between intraoperative body position and failed postoperative
cognitive recovery in any of the groups in this study. | sv |
| dc.description.abstract | Bakgrund: Försämrad kognitiv återhämtning och postoperativ kognitiv dysfunktion (POCD)
är utbredda kliniska problem efter kirurgi och anestesi. POCD manifesterar sig som en akut
men oftast subtil försämring av kognition, vilken leder till svårigheter att utföra uppgifter som
ingår i det dagliga livet och kan påverka ett spektrum av kognitiva förmågor, såsom minne,
snabbhet att processa information, orientering och koncentration. Den rapporterade
incidensen varierar mellan 10-40% en vecka efter operation, till 15 % tre månader
postoperativt. Ålder utgör den enskilt störta riskfaktorn, men även anestesiläkemedel,
neuroinflammation, cerebral hypoperfusion och hypoxi har pekats ut som riskfaktorer.
Patienter som opereras i sittande position, har pga. gravitationen ett lägre cerebralt
perfusionstryck. Huruvida kroppsposition under operation är en riskfaktor för postoperativt
försämrad kognitiv återhämtning är ännu oklart.
Syfte: Att undersöka det intraoperativa kroppslägets betydelse för kognitiv återhämtning hos
patienter som genomgår axelplastik-kirurgi eller rekonstruktiv bröstkirurgi, under generell
anestesi.
Metod: Prospektiv kohort-observationsstudie, av två patientgrupper. Den första
patientgruppen bestod av 10 patienter som genomgick rekonstruktiv bröstkirurgi vid
Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De opererades huvudsakligen i planläge. Den andra
patientgruppen bestod av 10 patienter som genomgick axelartroplastik, sittande i Beach chair
position (BCP) vid Örebro Universitetssjukhus. Vitalparametrar som EKG, blodtryck,
regional cerebral saturation (INVOS) och BIS-värden övervakades under operationen.
Postoperativ återhämtning i allmänhet, och kognitiv återhämtning i synnerhet utvärderades
med hjälp av Post Operative Quality of Recovery Scale.
Resultat: Patienter som opererades i BCP hade en lägre regional cerebral syremättnad, än
patienterna som opererades i planläge. Ingen association mellan kroppsläge och försämrad
kognitiv återhämtning kunde observeras. Emellertid fanns en viss postoperativ kognitiv
påverkan i båda grupperna. Kvarvarande smärta tre månader efter operation var ett
utmärkande fynd.
Slutsats: BCP var negativt associerad med regional cerebral saturation. Inget samband kunde
påvisas mellan kroppsläge och utebliven postoperativ kognitiv återhämtning i någon av
grupperna i denna studie. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.subject | Kognitiv återhämtning, Kroppsläge, Cerebral syremättnad | sv |
| dc.subject | Cognitive recovery, body position, rScO2 | sv |
| dc.title | Det Intraoperativa kroppslägets betydelse för postoperativ kognitiv återhämtning | sv |
| dc.title.alternative | Intraoperative body position and the influence on postoperative cognitive recovery | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | H1 | |
| dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
| dc.type.degree | Student essay | |
