Den digitala slöjden
Sloyd and digital work
Sammanfattning
Det finns en föreställning om vad slöjdämnet i grundskolan syftar till och hur det rimmar med att skola och utbildning går mot en större grad av digitalisering, främst är det programmering som lyfts som en motpol till den påstått ålderdomliga slöjden. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka möjligheter och hinder slöjdlärare själva ser när det kommer till att arbeta med digitala material som ett inslag i slöjdundervisningen för att förstå om makerkulturen kan kopplas till slöjdämnet.
För att uppnå syftet med uppsatsen gjordes en kvantitativ studie med kvalitativa inslag, först i egenskap av en enkät som skickades ut i flertalet grupper på Facebook där en stor del slöjdlärare runt om i landet är aktiva. Enkäten följdes sedan upp med samtalsintervjuer.
Resultatet visade att en stor del av slöjdlärarna redan arbetar med digitala verktyg i hög utsträckning men att det finns brister i tillgänglighet, något som skapar frustration. Det gick även att utläsa stort intresse för att arbeta med digitala material även om man ser hinder för detta i form av ekonomi, utbildning och tid.
Jag har kommit fram till att makerkultur har många likheter med pedagogisk slöjd.
Examinationsnivå
Student essay
Övrig beskrivning
There is an idea of what the aim of sloyd is in obligatory school and how it functions with how education is working towards a greater degree of digitalization. Programming is what is primarily highlighted as a digital counterpart to sloyd, which is often regarded as old-fashioned. The aim of this study is to investigate what teachers of sloyd see as possibilities and obstacles regarding working with digital materials as elements in sloyd, together with understanding if the maker culture can be seen as a part of sloyd.
To achieve the aim of the study a quantitative questionnaire was carried out in several Facebook groups where a great part of the teachers of sloyd around the country are active. Four interviews followed the questionnaires.
The results show that a great part of the teachers of sloyd already work with digital tools to a large extent, but there are flaws when it comes to availability, and this is something that creates frustration. From the results one can also detect a great interest to work with digital materials, even if some obstacles were reported regarding economy, education, and the time aspect.
I have found that the maker culture holds many similarities to thoughts about sloyd.
Datum
2016-09-29Författare
Söderberg, Eva
Nyckelord
Slöjd
makerkultur
makerspace
processinriktat arbetssätt
Serie/rapportnr.
2016:167
Språk
swe