Kunskapsorganisation, materialitet, sökbarhet och erbjuden läsväg i OBSERVATIONES JURIS PRACTICÆ (1674) och Then Swenska Lagfarenheetz Spegel (1676)
Sammanfattning
På 1670-talet utkommer de två första svenskspråkiga handböckerna i juridik, vilka är
avsedda för läsare som saknar universitetsutbildning i juridik men som behöver kunna
hantera olika juridiskt reglerade situationer i praktiken, främst i domstolars arbete. Författarna,
Clas Rålamb och Claudius Kloot, antar därmed tre utmaningar: de ska skriva
om ett fackområde för icke-fackmän, de ska skriva på svenska och de ska skriva en typ
av text som saknar direkta förebilder på svenska. De båda handböckerna är de första representanterna
för en genre som vi kallar juridisk handbok för icke-fackmän på svenska.
Hittills har Rålambs OBSERVATIONES JURIS PRACTICÆ. Thet är/ Åthskillige Påminnelser
vthi Rättegångs Saker […] (1674, versaler i originalet) och Kloots Then
Swenska Lagfarenheetz Spegel Vthi Fyra Böcker fördeelt och beskrefwen aff CLAUDIO
Kloot […] (1676, versaler i originalet) enbart uppmärksammats av rättshistoriker. Handböckerna
är dock är minst lika intressanta ur språkvetenskapliga perspektiv.
I den här rapporten redovisar vi en huvudsakligen kvalitativ textvetenskaplig studie
med sociosemiotiska och diskursanalytiska utgångspunkter. Syftet är dels att klarlägga
hur Clas Rålamb och Claudius Kloot organiserar den kunskap som de vill att deras läsare
ska kunna ta del av, hur de gör handböckerna som helheter sökbara för läsarna och
hur de gör för att erbjuda läsarna olika läsvägar inom handböckerna, dels att försöka
förklara varför Rålamb och Kloot utformar sina respektive handböcker som de faktiskt
gör. För att klarlägga hur Rålamb och Kloot går till väga genomför vi också en delstudie
av handböckernas materiella egenskaper – deras materialitet.
Undersökningen av hur Rålamb och Kloot gör visar att de båda handböckerna uppvisar
ett antal likheter i fråga om kunskapsorganisation, materialitet, sökbarhet och erbjuden
läsväg samt vissa skillnader i fråga om dessa övergripande jämförelsepunkter.
Mer framträdande skillnader mellan handböckerna gäller dels hur författarna till dem
framställer sig själva, vilka tänkta läsare som de identifierar, vilka mål som författarna
kan tänkas ha med sina handböcker och vilka läsmål som läsningen av böckerna ska
kunna uppfylla, dels vilka läsvägar som författarna erbjuder sina tänkta läsare på lokal
nivå i handböckerna.
För att försöka förklara varför Rålamb och Kloot väljer de lösningar som de gör, diskuteras
resultaten även ur två kontextuella perspektiv: användningen av latin och/eller
svenska inom juridikens område på 1600- och 1700-talet respektive användningen av de
båda språken inom olika fackområden ur ett mer generellt perspektiv under de två århundradena.
Därtill utnyttjas tidigare forskning om juridiskt språk och genrer för att försöka
förklara resultaten. Rapporten avslutas med en summering av resultaten och förslag
på fortsatt forskning. Dessa gäller dels Rålambs och Kloots handböcker i deras
samtid, dels handböckerna och den fortsatta utvecklingen av den genre som vi kallar
juridisk handbok för icke-fackmän på svenska.
Utgivare
institutionen för svenska språket
Fil(er)
Datum
2016-12Författare
Landqvist, Hans
Rogström, Lena
Nyckelord
juridiska handböcker för icke-fackmän
kunskapsorganisation
materialitet
sökbarhet
erbjuden läsväg
Clas Rålamb
Claudius Kloot
1600-tal
rättshistoria
civil(process)rätt
texthistoria
fackspråk
svenska
latin
Publikationstyp
report
ISSN
1401-5919
Serie/rapportnr.
Forskningsrapporter från institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet (GU-ISS)
2016-05
Språk
swe