• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Law / Juridiska institutionen
  • Magisteruppsatser
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Law / Juridiska institutionen
  • Magisteruppsatser
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Analogier till brottmål och tvistemål i förvaltningsprocessen. En processrättslig studie av när Högsta förvaltningsdomstolen tillämpar rättegångsbalken i förvaltningsprocessen.

Sammanfattning
Uppsatsen sammanställer och analyserar Högsta förvaltningsdomstolens praxis om brottmålsliknande och tvistemålsliknande förvaltningsmål. I uppsatsen jämförs förvaltningsprocessen med den allmänna processen. Förvaltningsprocessen regleras i huvudsak av förvaltningsprocesslagen men i vissa måltyper, som liknar brottmål respektive tvistemål, har Högsta förvaltningsdomstolen lånat in regler från den allmänna processen och rättegångsbalken. Högsta förvaltningsdomstolen har gjort analogier eller liknelser till den allmänna processen, vad gäller negativ rättskraft, åberopsbörda, beviskrav och omröstningsregler, och därför har dessa regelinstitut undersökts i uppsatsen. Högsta förvaltningsdomstolen har liknat vissa måltyper med brottmål och tvistemål, beträffande vissa regelinstitut men inte andra. Körkortsmål t.ex. är brottmålsliknande gällande negativ rättskraft, åberopsbörda och beviskrav men inte i omröstningsavseende. Den här inkonsekvensen kan bero på, att Högsta förvaltningsdomstolen inte anser det nödvändigt med analogier i alla avseenden och mer fokuserar på skälet eller syftet med tillämpandet av rättegångsbalken i förvaltningsmål. Skälen till analogierna framgår dock sällan av praxis, som i hög grad är uppbyggd kring begreppen tvistemålsliknande respektive brottmålslikande förvaltningsmål. Uppsatsen behandlar också vad Högsta förvaltningsdomstolen kan ha för bakomliggande skäl till kategoriseringen av tvistemåls- och brottmålsliknande måltyper, och vilka rättsliga följder systematiseringen får. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är, att undersöka om indelningen i brottmålsliknande respektive tvistemålsliknande mål är nödvändig, och om den kan kritiseras. I slutsatskapitlet sammanställs Högsta förvaltningsdomstolens praxis i två tabeller, och skälen till och konsekvenser av praxisen analyseras.
Examinationsnivå
Student essay
URL:
http://hdl.handle.net/2077/52074
Samlingar
  • Magisteruppsatser
Fil(er)
gupea_2077_52074_1.pdf (489.9Kb)
Datum
2017-03-27
Författare
Zeijlon, Erik
Nyckelord
Processrätt
Serie/rapportnr.
2017:4
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV