Denna teori uppfattar Ulla som alltför enkel. Akademiska ord för gymnasieelever med svenska som andraspråk

Abstract

Gymnasieelever med svenska som andraspråk möter i sin skolvardag ett alltmer abstraherande och akademiskt språk. Det syns till exempel i hur ett mer komplext innehåll i det centrala innehållet i SVA-kurserna ställs mot ett språkkriterium som framhåller att elevernas språk inte skall begränsa dem. I min uppsats har jag därför velat undersöka vilka receptiva kunskaper gymnasieelever i år 2 på gymnasiet, med svenska som andraspråk, har när det gäller akademiska ord. Min utgångspunkt för detta har varit att göra en undersökning utifrån ett ordtest där eleverna via flervalsfrågor har fått svara på betydelsens hos ett akademiskt ord i en kontextskapande mening. För att kunna säkerställa resultatet har samma test gjorts av en grupp L1-inlärare, som har fungerat som referensgrupp. De akademiska orden har valts från En svensk akademisk ordlista. Resultatet visar att L2-eleverna generellt har goda receptiva kunskaper om de akademiska orden, men resultatet påvisar också en mycket stor spridning inom gruppen. Detta speglar också gruppens sammansättning som helhet, bland annat genom olikheter när det gäller ålder, år med svenskundervisning och att det i gruppen finns åtta olika modersmål. I min uppsats har jag också velat undersöka om ordklasstillhörigheten har betydelse för elevernas receptiva kunskap om ordet. Till skillnad från L1-gruppen finns det en mycket stor spridning över samtliga testade ord utom två, tolkas och tolkning. Det förefaller som att de ordklasserna substantiv och verb, är något svårare för L2-eleverna än adjektiv, adverb, prepositioner och konjunktioner. När det gäller nominaliseringar kontra verb i samma ordfamilj, verkar svårigheten i högre grad bero på abstraktionens svårighet än ordklassen. En slutsats i uppsatsen är att variationsbredden i undersökningen pekar på behovet en undervisning som tar hänsyn till den enskilda elevens receptiva ordförråd när det gäller akademiska ord.