Barns bildskapande

Abstract

Det här projektet är inspirerat av upplägget för en interventionsstudie och handlar om hur barn med hjälp av en bildpedagog kan utveckla sitt bildskapande. Begreppet intervention betyder att man medvetet inför någon form av påverkan i en grupp för att studera om någon förändring sker. Inventionen i denna studie har varit de målarstunder då jag bedrivit en riktad bildundervisning, i vilken jag visat på nya material och tekniker och kommunicerat med barnen om deras skapande. I avhandlingen Bildskapande – en del av förskolebarns kamratkulturer belyser Änggård (2005) vikten av att visa tekniker och arbetssätt som barn utan pedagogens hjälp inte skulle upptäcka. Genom att presentera material och metoder i ett tidigt skede för barn ger vi barn möjlighet till fler uttryckssätt. Änggård menar att när vi inte vill visa barn hur man kan måla eller rita för att vi är rädda att ”påverka” dem, ger vi dem inte de redskap och verktyg de rätteligen behöver för att kunna utveckla ett kreativt skapande. Ändå är det redan i förskolan som uppdraget börjar. I Läroplan för förskolan (Skolverket 2016) står skrivet under Förskolans värdegrund och uppdrag:

Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande. Detta inbegriper också att forma, konstruera och nyttja material och teknik. (Skolverket 2016, s. 7).

Läroplanen är ett dokument som har sin utgångspunkt och sina riktlinjer ifrån Barnkonventionen (1989), där det egna skapandet likställs med barns rätt till yttrandefrihet, fritid och lek, samt rätten till att ta del av det kulturella livet. Bildskapande i förskolan, förskoleklassen och även i grundskolans tidigare år är till stor del beroende av den undervisande pedagogens eget intresse. Genom att tidigt i barns utbildning visa på olika sätt att arbeta med bildskapande ger vi barn möjlighet att utveckla det egna skapandet. I läroplanen (Skolverket, 2016) lyfts de estetiska ämnena fram som en del i Förskoleklassens syfte. Undervisningen syftar till att främja elevernas fantasi, inlevelse och förmåga att lära tillsammans med andra genom lek, rörelse och skapande genom estetiska uttrycksformer samt med utforskande och praktiska arbetssätt (Läroplan för Grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Skolverket 2016, s.20)

Betydelsen av bildundervisning i såväl förskolan som i grundskolans allra tidigaste år tas även upp av Häikiö (2007) som lyfter frågan om pedagogens roll och vikten av att interagera tillsammans med barnen. Häikiö menar att elevernas möjligheter att få uppleva olika uttryck i bildskapande många gånger är helt baserade på de undervisande pedagogernas intresse för ämnet. Möjligheten att få pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter kommer därför inte alltid alla barn till del, även om det står skrivet i vårt styrdokument (Skolverket, 2016).

Barn är fulla av förmågor och föresatser, men de har inte lärt sig på vilket sätt materialen kan användas. Genom att visa på de verktyg som finns och på vilket sätt de kan användas ger vi barn möjlighet att utveckla sina kunskaper och att kunna använda dem. Förevarande studie fokuserar på bildskapande i förskoleklassen. Genom att presentera olika material och tekniker i tidig ålder undersöks hur man kan stimulera barn att skapa bilder som de känner sig nöjda med, vilket är en viktig utgångspunkt för deras framtida lärande i ämnet bild.