dc.contributor.author | Brevell, Josephine | |
dc.contributor.author | Edlund, Emma | |
dc.date.accessioned | 2017-06-30T11:32:49Z | |
dc.date.available | 2017-06-30T11:32:49Z | |
dc.date.issued | 2017-06-30 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/52839 | |
dc.description | Background: Palliative care is defined as care in the end of life and aims to improve the patient's quality of life. The palliative approach is based on a philosophy of care that involves the comprehensive care of the whole person, where the patient is regarded from four different dimensions; physical, mental, social and existential, to satisfy his needs. The care also includes support to their families during the disease course and after death.
Aim: Describing the family's experience of palliative care in the home and the need for support from the nurse.
Method: Literature review were done by searching for different keywords in the databases Cinahl, PubMed and Scopus to find articles. Items that were considered relevant for the purpose were selected for closer examination. Qualitative articles were reviewed according to SBUs template for qualitative articles. To increase the reliability of the study the selected articles were read individually and then the authors did a joint assessment. Meaningful concepts were selected for further analysis and comparison. All articles are ethically approved. Result: Comparisons and analysis of selected items resulted in two categories; Relatives' experience of palliative care in their home and the family's need for support and communication from the nurse. Relatives consider it important that the patient is being given the opportunity to be cared for in his home but feel a sense of inadequacy when everyday routines changes. Relatives have a great need for support and good communication from the nurse.
Conclusion: The possibility to be cared for in one’s home environment is very appreciated for the relatives. The last time together is very important, and it is particularly valuable that this time do not have to be spent in a sterile hospital environment. Relatives often have a positive image of palliative home care and feel that they are getting good support. It has been shown that family members feel neglected and that they are not being taken seriously. The lack of time often found in healthcare also has substantial impact on the family, hence the nurse should do her best to satisfy both the patients and the relatives needs regardless of time constraints. | sv |
dc.description.abstract | Bakgrund: Palliativ vård innebär vård i livets slutskede och syftar till att förbättra patientens livskvalitet den sista tiden i livet. Det palliativa förhållningssättet utgår från en värdefilosofi som innebär helhetsvård av människan där patienten betraktas utifrån fyra olika dimensioner; fysiska, psykiska, sociala och existentiella, för att tillgodose dennes behov. Vården inkluderar även stöd till anhöriga under sjukdomsförloppet och efter dödsfallet.
Syfte: Beskriva anhörigas upplevelse av palliativ vård i hemmet och behov av stöd från sjuksköterskan.
Metod: Litteraturöversikt genom litteratursökning och användning av olika sökord i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. Artiklar som ansågs relevanta för syftet valdes ut för djupare granskning. Kvalitativa artiklar granskades enligt SBU:s mall för kvalitativa artiklar. För att öka studiens reliabilitet lästes valda artiklarna var för sig och därefter gjorde författarna en gemensam bedömning. Meningsbärande begrepp valdes ut för vidare analys och jämförelse. Samtliga artiklar är etiskt godkända.
Resultat: Jämförelse och analys av valda artiklar resulterade i två kategorier;
Anhörigas upplevelse av hemmet som vårdmiljö och anhörigas behov av stöd och kommunikation från sjuksköterskan. Anhöriga anser det betydelsefullt att patienten ges möjlighet att vårdas i hemmiljö men upplever en känsla av otillräcklighet när vardagliga rutiner förändras. Anhöriga har ett stort behov av stöd och god kommunikation från sjuksköterskan.
Slutsats: Att patienten får möjlighet att vårdas i hemmet ser anhöriga som något positivt. Den sista tiden tillsammans är av stor betydelse och det är extra värdefullt att denna tid inte behöver spenderas i en steril sjukhusmiljö. Anhöriga har ofta en positiv bild av den palliativa hemsjukvården och känner att de får ett bra stöd. Det har dock visat sig att anhöriga känner sig förbisedda och upplever att de inte blir tagna på allvar. Den rådande tidsbrist som ofta finns inom vården har också stor effekt på anhöriga varför sjuksköterskan bör göra det bästa för ett gott bemötande oavsett tidsbrist. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Palliativ vård | sv |
dc.subject | vård i hemmet | sv |
dc.subject | anhörig | sv |
dc.subject | upplevelse | sv |
dc.subject | relation | sv |
dc.subject | stöd | sv |
dc.subject | Palliative care | sv |
dc.subject | home nursing | sv |
dc.subject | relatives | sv |
dc.subject | experience | sv |
dc.subject | relation | sv |
dc.subject | support | sv |
dc.title | Tills döden skiljer oss åt Anhörigas upplevelse och behov av stöd inom palliativ vård | sv |
dc.title.alternative | “UNTIL DEATH DO US APART” Relatives' experience and needs of support in palliative care - a literature study | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |