Utveckling, kapacitet och koordinering - Administrativ omorganisation på Papyrus AB mellan 1966-1974

Abstract

Uppsatsen studerar administrativ utveckling på det svenska pappersbruket Papyrus mellan åren 1966 och 1974. Utifrån djupa studier av bevarade rapporter och rutiner avseende kontorsadministrativt arbete, specifikt rörande bokföringsarbete, försöker uppsatsen besvara hur arbetet på kontoret påverkades av en teknisk övergång från hålkortsteknik till ADB-teknik ( dvs en tidig form av digitalisering). Uppsatsen utgår från ett teoretiskt ramverk rörande vad administration är och vilket dess syfte är för den organisation som administreras, därefter presenteras den administrativa utvecklingen på Papyrus som en fortsättning på de stadier av kontorsarbete historikern Mats Greiff presenterade i sin avhandling om kontorsarbete på Kockum och SKF mellan åren 1840-1950. Under mitten av 1960-talet så har ADB-tekniken utvecklats så att den är praktisk möjlig att använda i kontorsarbetet och under de närmaste tio åren går utvecklingen tämligen snabbt. På Papyrus beslutades det i mitten på 1960-talet att ekonomifunktionen skulle omorganiseras för att bland annat kunna flytta över bokföring- och redovisningsarbetet till automatisk databehandling (ADB). Ambitionen var att kunna automatisera arbetet och få utrymme att anställa fler kvalificerade tjänstemän som skulle leda den fortsatta administrativa utvecklingen på företaget. I standardprogrammen för bokföring (Bare) fanns bokföringstekniker inkluderade som inte beställts av Papyrus utan som leverantören (IBM) valt att inkludera i systemet som en indikation på hur tekniken kunde användas, exempelvis för en mer framåtblickande redovisning. Ett fenomen som gav upphov till en dynamik mellan ledningens krav på rapportering, externa leverantörers utveckling av tekniker och de anställda tjänstemännens uppgift att hålla samman verksamheten. De anställda tjänstemännen blev viktigare för kontorsadministrationen i det här avseendet. Vidare fortsätter den tekniska utvecklingen att påverka det kontorsadministrativa arbetet med ytterligare utvecklingsprojekt, på Papyrus i form av PISTOL-projektet. Där datoriserades lagerbokföring, kundorder och fakturering för att skapa enhetlig försäljningsstatistik samt övervaka den aktuella informationen genom terminaler online och låta analyser av den aktuella informationen styra verksamheten med en större exakthet och från ett längre avstånd än tidigare. Det nya datoriserade kontoret (åtminstone tidiga varianter på det) präglades således av ett fortsatt krav att hålla samman växande och mer komplexa organisationer men även att administrera samarbeten och utveckling som skedde utanför den organsation som skulle administreras. Tekniken möjliggjorde därtill administrativa tekniker som exempelvis framåtblickande redovisning i form av budgetberäkningar samt datoriserad bevakning av inkommande och behandlade beställningar.