dc.description.abstract | Abstract
Diskussionen om skolans medborgarfostrande funktion har pågått sedan antikens dagar men
hamnar trots det ofta i skymundan. Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen för
diskussionen genom att granska fem tongivande bidrag. Granskningen tar sin utgångspunkt i
statsvetaren Amy Gutmanns genomgång av fyra utbildningsfilosofiska teorier om skolans
ändamål och mening och behandlar följande frågeställningar: Vilka syften bör utbildning ha?
Vilka värden och förmågor bör förmedlas i utbildningen? Vem bör ha rätten att utbilda?
Materialet består av sex utbildningsfilosofiska artiklar av fem författare: Ove Korsgaard,
Martha Nussbaum, Johan Hyrén, Torbjörn Tännsjö respektive Tomas Englund. Granskningen
sker genom kvalitativ textanalys där materialet analyseras mot bakgrund av fyra idealtyper
som renodlats utifrån Gutmanns teorigenomgång. Idealtyperna benämns: familjestaten, staten
av familjer, staten av individer och demokratisk utbildning.
Uppsatsens resultat visar att de teser och argument som framförs av Korsgaard, Nussbaum
och Englund kan förstås mot bakgrund av den familjestatliga idealtypen. Englunds tes kan
även förstås utifrån det demokratiska utbildningsidealet. Hyréns tes relateras till idealtypen
staten av familjer och Tännsjös till idealtypen staten av individer. Korsgaards tes kan även
problematiseras utifrån idealet staten av familjer. Resultatet visar sammanfattningsvis att det
råder delade, och inte sällan motstridiga, meningar om skolans medborgarfostrande funktion.
Det får didaktiska konsekvenser för lärare som måste medvetandegöra sig om de olika
intressen som vill påverka den sociala reproduktion som sker i skolan. Om lärare inte
reflekterar kritiskt på det sättet riskerar de att bli offer för förväntningar och krav de inte alltid
borde följa. Därför måste en filosofisk diskussion föras om skolan som institution: om vilket
syfte, apropå uppgiften att fostra elever till ett aktivt politiskt medborgarskap och demo | sv |