Litteraciteten som mur eller möjlighet. Lärares erfarenheter av att arbeta med litteracitetsprocessen hos Sfi-elever med kort utbildningsbakgrund.

Abstract

Syftet med denna studie har varit att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter kring vad som kan utgöra hinder och svårigheter i arbetet med litteracitetsprocessen på Sfi, och hur skolan kan arbeta kring dessa hinder. Genom en kvalitativ intervjustudie har sex Sfi-lärares erfarenheter av att arbeta med litteracitetsprocessen hos Sfi-elever med kort utbildningsbakgrund samlats in. Lärarnas erfarenheter har analyserats utifrån Paolo Freires (1972; 1974) teorier om vuxnas litteracitetsprocess.

Resultatet tyder på att det är en komplex process att utveckla litteracitet på ett andraspråk i vuxen ålder, och att olika faktorer på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå kan inverka och samverka med varandra, och försvåra processen. I skolans arbete kring dessa hinder behöver elevernas lärosituation belysas inte bara ur ett klassrumsperspektiv utan ur ett strukturellt perspektiv, då politiska intressen och olika utbildningstraditioner och samhällsnormer påverkar utformningen av Sfi, samt synen på kunskap och lärande. Det finns även tendenser att betrakta dessa elever som icke-anställningsbara, resurssvaga personer vars tidigare kunskaper och erfarenheter inte tas tillvara så länge de saknar läs- och skrivfärdigheter och Sfi-betyg. En ökad samverkan mellan de olika aktörer som arbetar kring eleven kan vara av betydelse för att bättre förstå och möta elevernas behov och förutsättningar. På klassrumsnivå kan skolan arbeta för en verklighetsnära undervisning som utgår från elevernas intressen, behov och röster, där modersmålet har en central roll, och där eleverna ses ur ett resurs- och inte ett bristperspektiv.