Känslobussen och Dirigenten – Yngre elevers upplevelser av två dramaövningar

Abstract

Att pedagogiskt drama är en metod som väcker många känslor och upplevelser hos elever kanske många kan relatera till. Men hur upplever och tänker yngre elever egentligen kring drama? Detta har jag valt att undersöka med anledning av att jag själv inte enbart har positiva upplevelser av det, men även för att jag gick in i studien med uppfattningen om att dramapedagogik har många gynnsamma effekter på undervisningen. Syftet med denna undersökning var därför att studera hur en klass i årskurs 1 upplever två dramaövningar vid ett specifikt tillfälle och utifrån detta tolka och beskriva vad eleverna ger uttryck för. Den forskning som tidigare genomförts på området visar bland annat att drama är gruppstärkande, motiverande och kan utveckla elevernas självförtroende. Det finns relativt lite forskning som studerat drama i relation till yngre elever och det är också en anledning till att jag har valt att göra det. För att söka svar på frågeställningen besökte jag en klass under en lektion där två dramaövningar stod på schemat, ”Känslobussen” och ”Dirigenten”. Denna lektion utgjorde mitt fall i en kvalitativ fallstudie. För att ta reda på elevernas uppfattningar genomfördes intervjuer enskilt med alla elever i klassen, totalt 13 intervjuer. Vid analysen av min empiri användes en metod som liknar tematisk analys, och under detta moment framstod fyra teman som utgör en grund i resultatet: Roligt och glädjefyllt, Att våga, Fysisk aktivetet och Lärande. Dessa teman är baserade på min tolkning av hur eleverna uppfattade övningarna samt vilket lärande de anser att man kan tillägna sig genom drama. Resultatet visar därmed att eleverna upplevde att det var roligt att utföra övningarna, några elever tyckte även att det kändes nervöst. Två av eleverna uppfattade det som fysisk aktivitet i form av bland annat konditionsträning. I sista temat, som beskriver det lärande eleverna uppfattade, talar eleverna om att övningarna kan vara användbara i framtiden, att de fick lära sig visa känslor och att det kan användas i matematik. Avslutningsvis diskuterar jag valet av övningar och metod, jämför mitt resultat med tidigare forskning samt drar didaktiska slutsatser från studien.