Ja, visst gör det ont när rutiner brister – barnmorskors upplevelse av att följa upp förlossningsbristning
Yes, of course it hurts when routines are breaking – midwives’ experience of following up vaginal tears after childbirth
Abstract
Bakgrund: Förlossningsbristningar är vanligt förekommande i samband med vaginal
förlossning. Bristningarna kan variera i omfattning och ge den drabbade kvinnan efterföljande
besvär. De flesta landsting erbjuder ett uppföljningsprogram till kvinnor som drabbats av en
bristning grad III-IV medan kvinnor med bristning av grad I-II hänvisas till eftervårdsbesöket
hos barnmorska som ingår i mödrahälsovårdens basprogram.
Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenhet av att följa upp förlossningsbristning vid
eftervårdsbesök.
Metod: Kvalitativ intervjustudie av sex barnmorskor vid barnmorskemottagning, med
efterkontroll som arbetsuppgift. Analys av data enligt Elo och Kyngäs metod för kvalitativ
innehållsanalys.
Resultat: I studien framkom elva kategorier som delades in i huvudkategorierna Förvaltare
av kvinnans rätt till hälsa, Otillräckliga förutsättningar, Behov av struktur samt Ytterligare
uppföljning. Uppföljning av förlossningsbristning uppfattades vara en viktig uppgift då det
påverkar kvinnans framtida hälsa. Barnmorskorna upplevde sig inte ha kunskap och
förutsättningar att utföra den på ett patientsäkert sätt. Det tycktes därtill föreligga en brist på
tillfredställande hänvisningsmöjligheter för de kvinnor som är i behov av expertbedömning.
Vart kvinnan uppmanas vända sig är beroende av den barnmorska som hänvisar.
Barnmorskorna uppgav att de saknar återkoppling, något som skulle kunna addera till den
egna yrkesutvecklingen. Sammantaget finns en risk att patienter i behov av hjälp inte erhåller
den vård som de behöver. Att media uppmärksammat ämnet på senare tid trodde
barnmorskorna medfört att det aktualiserats även inom barnmorskekåren.
Slutsats: Det föreligger en upplevd kompetensbrist hos barnmorskor när det gäller att följa
upp förlossningsbristningar och en avsaknad av struktur för att hänvisa vidare. Det finns ett
önskemål om en sammanhållen vårdkedja med möjlighet till tvärprofessionell
kunskapsöverföring liksom ett behov av kompetensinventering i verksamheterna.
Degree
Student essay
Other description
Background: Vaginal tears during childbirth is a common phenomenon. They can vary in
magnitude and lead to subsequent inconvenience for the affected women. Most regions in
Sweden offer a multi professional follow-up programme for women with third- and fourthdegree
tears while women with first- and second degree tears are dependent on the follow-up
visit included in the maternal health care package offered by the midwife at an outpatient unit.
Objective: To examine midwives’ experience of following up vaginal tears caused by
childbirth at the follow-up visit.
Method: A qualitative interview study. A total of six registered midwives at midwifery-led
outpatient units were included. Qualitative content analysis as described by Elo and Kyngäs
was used for analysis of data.
Results: The study revealed eleven categories that were ordered into four main categories:
Guardian of women’s right to health, Insufficient presuppositions, Need of structure, Further
referral. Midwives considered the following up of vaginal tears to be an important work task
since it influences the future health of the affected women. The midwives did not feel they
have the necessary knowledge and the tools to carry out this part of their responsibility in a
patient safe manner. Furthermore, there seems to be a lack of appropriate places to refer
patients in need of an expert opinion. It is dependent on the individual midwife where patients
are referred to. Midwives expressed that there is a lack of feedback on the outcome following
the referral. This feedback could contribute to their professional development. Cumulatively
this can result in patients in need of help not receiving the care that they require.
Conclusion: Midwives experience a lack of competence regarding following up vaginal tears
after childbirth as well as an absence of guidelines for refferal. There is a wish for a cohesive
chain of care with a possibility for a cross-proffessional knowledge exchange. As well as a
need for competence inventory within the midwifery led units.
View/ Open
Date
2018-01-19Author
Rydström, Kajsa
Sjögren, Maria
Keywords
Förlossningsbristning
uppföljning
barnmorska
hänvisning
Language
swe