Evidensrörelsen – mellan lärares autonomi och legitimitet.
The evidence movement – between teachers´ autonomy and legitimacy.
Sammanfattning
Standardkritiken mot skolan idag gör gällande att 1) utbildningsvetenskapens skeva
kunskapsproduktion leder till att skolan inte kunnat matcha utvecklingen på andra
samhällsområden, och 2) skolans avsaknad av en enhetlig implementeringspolicy leder till
lärares godtycklighet. Den minsta gemensamma nämnaren när lösningar presenteras stavas
evidens . Föreliggande uppsats syfte är att med hjälp av Michel Foucaults teoretiska verktyg,
och Balls policyanalytiska arbetsmetod, söka förklaringar till hur den naturvetenskapligt
influerade evidensrörelsen nu kan vara ett faktum inom skolan, samt hur teknikerna ser ut som
konstituerar, reglerar och styr läraren som subjekt. Undersökningen tar sin utgångspunkt i två
samtida rörelser som var aktuella vid evidensrörelsen framväxt i början på 90-talet (i) lärares
strävan efter legitimitet och (ii) reformeringen av skolan. Resultatet visar att evidensrörelsen
är diskursivt sammanflätad med båda dessa. Dels legitimeras evidensrörelsen genom New
Public Management där evidensrörelsen erbjuder en epistemologisk teknologi till de
nyliberala idéerna om mätbarhet och marknadslogik. Dels har evidensrörelsen, i egenskap av
”riktig” vetenskap, plockats upp av lärarkåren i dess strävan efter ökad social status och
legitimitet. Resultatet visar också att lärarkåren sitter i något av en rävsax. Ökad
evidensbasering skulle troligtvis innebära ökad social status och legitimitet – samtidigt som
det skulle innebära en kollektiv diskursiv ockupering. Lärarkåren står inför en simpel
transaktion; ökad effektivitet och status mot ökat kuvande och underkastelse.
Examinationsnivå
Student essay
Samlingar
Fil(er)
Datum
2018-02-05Författare
Bäckström, Viktor
Nyckelord
evidensrörelsen, evidens, policyanalys, legitimitet, autonomi.
Serie/rapportnr.
HT17-2930-009-L6XA1
Språk
swe