Helhet i undervisning

Abstract

Forskningsrapportens syfte var att kunna kartlägga lärares tillvägagångssätt i tematiskt arbete och för att ta reda på hur de upplevde att elever utvecklades samt lärde sig genom denna arbetsmetod. En kvalitativ studie har genomförts genom att använda semistrukturerade intervjuer för att få svar på frågeställningen kring tematiska tillvägagångssätt. Intervjuerna genomfördes genom olika möten med fem stycken lärare på tre skolor samt på ett universitet eftersom att en av de medverkande var universitetslektor med lång lärarerfarenhet. Samtliga pedagoger arbetade med elever i åldrarna sex till tolv år och hade lång erfarenhet av tematiska arbetssätt. Det finns antydningar till att studien bidrog till att få svar på om den tidigare forskningen kring tematiska arbetssätt överensstämde med lärarnas tillvägagångssätt i praktiken och hur lärares upplevelser kring elevers utveckling och lärande såg ut. En av skolorna inom studien var tematiskt inriktad medan de två resterande var traditionellt inriktade med influenser av den tematiska arbetsmetoden. Inledningsvis i rapporten visas tidigare forskning kring det tematiska synsättet, om hur det definieras och vad för slags analysmodell som finns för integrerad läroplan samt vad den innebär för den tematiska undervisningen. Det framhävs även Skolverkets inflytelse kring tematiska arbetssätt då riktlinjer för arbetsmetoden omformats genom åren. Slutsatsen för studien antyder på att tidigare forskning sammanvävs till praktiken då det indikerar att samtliga lärare inom undersökningen arbetar med vissa modeller ifrån analysmodellen i avsnittet Tidigare forskning. Första aspekten om upplevda tillvägagångssätt är att det innebär varierade arbetssätt med läromedel enbart som komplement. Andra punkten är att undervisningen anses vara vardagsanknuten och sammanhängande, samt vikten av att ha ett fungerande kollegialt arbetslag är viktigt för att kunna möjliggöra gemensam planering för tematisk undervisning. Fjärde delen i resultatet insinuerar att de använder visuellt lärande som bedömningsunderlag för eleverna. Därefter visar det sig att lärarna uppfattar det som att eleverna får helhetsbilder genom tematisk undervisning som vidgar deras vyer vilket ökar förståelsen för olika sammanhang i livet. Mot slutet av studien framhävs kritiska aspekter från både metoddiskussion samt kritik mot studiens resultat. Slutligen kommer förslag på hur vidare forskning kring området kan fortsätta.