dc.contributor.author | Östling, Jenna | |
dc.date.accessioned | 2018-02-08T08:05:54Z | |
dc.date.available | 2018-02-08T08:05:54Z | |
dc.date.issued | 2018-02-08 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/55313 | |
dc.description.abstract | Forskningsrapportens syfte var att kunna kartlägga lärares tillvägagångssätt i tematiskt arbete
och för att ta reda på hur de upplevde att elever utvecklades samt lärde sig genom denna
arbetsmetod. En kvalitativ studie har genomförts genom att använda semistrukturerade
intervjuer för att få svar på frågeställningen kring tematiska tillvägagångssätt. Intervjuerna
genomfördes genom olika möten med fem stycken lärare på tre skolor samt på ett universitet
eftersom att en av de medverkande var universitetslektor med lång lärarerfarenhet. Samtliga
pedagoger arbetade med elever i åldrarna sex till tolv år och hade lång erfarenhet av
tematiska arbetssätt. Det finns antydningar till att studien bidrog till att få svar på om den
tidigare forskningen kring tematiska arbetssätt överensstämde med lärarnas tillvägagångssätt
i praktiken och hur lärares upplevelser kring elevers utveckling och lärande såg ut. En av
skolorna inom studien var tematiskt inriktad medan de två resterande var traditionellt
inriktade med influenser av den tematiska arbetsmetoden. Inledningsvis i rapporten visas
tidigare forskning kring det tematiska synsättet, om hur det definieras och vad för slags
analysmodell som finns för integrerad läroplan samt vad den innebär för den tematiska
undervisningen. Det framhävs även Skolverkets inflytelse kring tematiska arbetssätt då
riktlinjer för arbetsmetoden omformats genom åren. Slutsatsen för studien antyder på att
tidigare forskning sammanvävs till praktiken då det indikerar att samtliga lärare inom
undersökningen arbetar med vissa modeller ifrån analysmodellen i avsnittet Tidigare
forskning. Första aspekten om upplevda tillvägagångssätt är att det innebär varierade
arbetssätt med läromedel enbart som komplement. Andra punkten är att undervisningen anses
vara vardagsanknuten och sammanhängande, samt vikten av att ha ett fungerande kollegialt
arbetslag är viktigt för att kunna möjliggöra gemensam planering för tematisk undervisning.
Fjärde delen i resultatet insinuerar att de använder visuellt lärande som bedömningsunderlag
för eleverna. Därefter visar det sig att lärarna uppfattar det som att eleverna får helhetsbilder
genom tematisk undervisning som vidgar deras vyer vilket ökar förståelsen för olika
sammanhang i livet. Mot slutet av studien framhävs kritiska aspekter från både
metoddiskussion samt kritik mot studiens resultat. Slutligen kommer förslag på hur vidare
forskning kring området kan fortsätta. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT17-2930-039-L3XA1A | sv |
dc.subject | Tematiskt arbetssätt, temaarbete, arbeta över ämnesgränserna, ämnesintegrerad undervisning | sv |
dc.subject | integrated science education, integrated curricula, thematic approaches | sv |
dc.title | Helhet i undervisning | sv |
dc.title.alternative | Wholeness in teaching | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession | swe |
dc.type.degree | Student essay | eng |