dc.contributor.author | Widén, Helene | |
dc.contributor.author | Lundberg, Björn | |
dc.date.accessioned | 2018-03-01T14:03:58Z | |
dc.date.available | 2018-03-01T14:03:58Z | |
dc.date.issued | 2018-03-01 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/55825 | |
dc.description.abstract | Syftet med denna studie var att utifrån en sammanställning av kemispecifika digitala resurser
kemilärarna anser värdefulla, en sammanställning vi först fick skapa, kunna undersöka vilken
effekt lärarnas val av resurser kan få för undervisning och lärande i kemi. Bakgrunden är att
datorer används alltmer i undervisningen, idag har nästan alla lärare och elever på gymnasiet
tillgång till egen dator. Det finns dock ingen information om vilka digitala resurser kemilärarna
tycker är värdefulla idag och vilka effekter på undervisning och lärande dessa då kan få.
Genom en enkätundersökning med ett webbaserat frågeformulär genererades en
sammanställning av 625 tips på kemispecifika digitala resurser från 80 kemilärare på
gymnasiet. Totalt innehöll materialet 261 unika länkar till olika lärresurser från totalt 117 olika
hemsidor. Lärarna hade själva fördelat sina svar på fyra kategorier utifrån för vem (lärare eller
elev) och var (i eller utanför klassrummet) resursen passar bäst. Enkätundersökningens resultat
visar att ett fåtal digitala resurser dominerar bland lärarnas svar. Youtube, Ehinger och KRC
och Phet förekom flest gånger vilket indikerar att dessa resurser kan ha stor påverkan på
innehållet i gymnasiets kemiundervisning.
För att ta reda på vilka effekter på lärande och undervisning de digitala resurserna skulle kunna
ha undersöktes de digitala resursernas egenskaper hos tre resursgrupper: de 12 digitala resurser
flest respondenter nämnt, de 80 Youtube-länkarna samt de 71 resurser i kategorin ”elever i
klassrummet”. Dessa digitala resurser granskades utifrån utvalda analysfrågor baserade på tre
modeller tidigare beskrivna i litteraturen. Resultaten från undersökningen visar att det finns en
övervikt av engelskspråkiga resurser, något som tidigare forskning visat kan vara negativt för
lärande. Dessutom visar resultaten att Youtube-filmerna var korta, majoriteten under 5 minuter,
vilket tyder på en varierad undervisning, och att "elever i klassrummet" innehåller stor andel
interaktiva resurser. Båda dessa egenskaper har tidigare visat sig kunna vara fördelaktiga för
lärandet. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | VT17-2930-029-LKXA1G | sv |
dc.subject | kemi, lärande, digitala resurser, IT, IKT, Youtube, simulering, video, film, interaktiva böcker, digitala lärspel, engelska, Phet, KRC, Ehinger, interaktiv | sv |
dc.title | Youtube, Ehinger, KRC och 100 till - analys av kemilärares digitala resurser | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studies | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk profession | swe |
dc.type.degree | Student essay | eng |