Den aktiemarknadsrättsliga likabehandlingsprincipen. Likvärdig behandling gällande innehavare av aktier i målbolag vid offentliga uppköpserbjudanden på en reglerad marknad.

Abstract

Handeln på aktiemarknaden grundar sig till stor del på allmänhetens tro på dess funktion. Den aktiemarknadsrättsliga likabehandlingsprincipen har som syfte att just främja detta förtroende. Principen utgör ett minoritetsskydd för främst aktieägarna med mindre aktieposter i det målbolag som är riktpunkten för ett offentligt uppköpserbjudande. Även minoriteten i det budgivande bolaget kan lida skada genom att majoriteten utnyttjar sin position och exempelvis som vederlag för aktierna i målbolaget utger en apportemission. I detta sammanhang är sambandet mellan den aktiemarknadsrättsliga likabehandlingsprincipen och den associationsrättsliga likhetsprincipen tydligt. Den stora skillnaden dem emellan är skyddssubjekten och också vem dessa ska skyddas från. Den aktiemarknadsrättsliga likabehandlingsprincipen tar främst minoritetsaktieägarna i målbolaget i försvar gentemot budgivaren, medan den associationsrättsliga diton istället verkar för de aktieägare med mindre innehav gentemot storägarna eller bolagsorganen inom samma bolag. Således kan den ena principen sägas verka på externa förhållanden och den andra på interna. Den aktiemarknadsrättsliga likabehandlingsprincipen kommer till uttryck såväl i takeover-direktivet, som LUA och takeover-reglerna. En budgivare måste för att få erlägga ett offentligt uppköpserbjudande godkänna dessa takeover-regler och de blir således avtalsrättsligt bindande och sanktioner kan utdömas i enlighet med bestämmelserna. Det faktum att likabehandlingsprincipen i sig inte är rättsligt bindande torde således kunna ses som en nullitet. Den aktiemarknadsrättsliga likabehandlingsprincipen kommer främst till uttryck genom reglerna kring vederlagsbestämmandet i punkterna II.10 och II.11 i takeover-reglerna, samt i punkterna II.13-15 om för-, sido- och efteraffärer. Utöver detta finns ett starkt minoritetsskydd i reglerna kring budplikt i 3 kap. LUA. Från dessa regler är undantagsgivningen från Aktiemarknadsnämndens sida omfattande för att på detta sätt kunna behandla aktiemarknaden som den levande organism som den faktiskt är. Uppsatsen syftar till att belysa de olika samhällsekonomiska effekter som den aktiemarknadsrättsliga likabehandlingsprincipen bidrar till samt att en diskussion förs huruvida effekterna står i paritet med de kostnader som dessa också innebär.