DET ÄR INTE BARA BRA ELLER DÅLIGT! Ett kvasiexperiment och en jämförande fallstudie ur olika perspektiv om informellt elevinflytande och motivation

Abstract

Syfte: Jag har genom ett kvasiexperiment jämfört två olika former av musikundervisning i grundskolans åk 7-9 för att sedan genom en enkät få eleverna att uttala sig om för–och nackdelar med den klassiska lärarledda undervisningsformen och med undervisningsformen där informellt elevinflytande är tongivande. Syftet med detta är att få ett underlag utifrån skillnader på upplevelser mellan flickor, pojkar och de olika årskurserna till att skapa en undervisning som kan öka elevernas inre motivation och ge dem möjlighet till ökad självreglering av den yttre motivationen. Teori: Den motivationspsykologiska teorin SDT, (Self Determination Theory), är utgångsteori i utformandet av de två undervisningsformerna, frågeställningarna och frågorna i enkäten. Utifrån BNT (Basic Need Theory), som är en del av SDT och omfattar de tre grundläggande basbehoven Kompetens, Autonomitet, och Tillhörighet måste tillgodoses i undervisningen om den skall ge inre motivation och kunna stärka elevernas nivå av självbestämmande. Om jag inte kan uppnå det med den ena formen av undervisning, återstår det att blanda de två formerna i ett samarbete med eleverna för att skapa en lärandemiljö där eleverna kan höja sin motivation och grad av självbestämmande. Metod: Studien är ett kvasiexperiment och en jämförande fallstudie som kan bli en första del av en aktionsforskning över tid. 176 elever är indelade i flickor, pojkar i åk7, åk8, åk9 dvs. 6 olika grupper som i en enkät uttalar sig om för-och nackdelar med två olika former av musikundervisning de fått uppleva under en termin. Det finns alltså 24 olika grupperingar av uttalanden som jag gjort ett antal jämförelser med och analyser av utifrån mina frågeställningar, Skolverkets formuleringar om musikundervisningen och ökat elevinflytande samt motivations-psykologiska teorin SDT (Self Determination Theory). Resultat: Studien har gett mig svar på frågeställningarna om hur eleverna upplever de två undervisningsformerna. Jag har upptäckt tendenser till skillnader mellan flickor och pojkar. Den bästa grogrunden för elevernas inre motivation enligt den motivationspsykologiska teorin SDT, (Self Determination Theory) är en musikundervisning med informellt elevinflytande. Den bäst lämpade undervisningenformen, enligt mina konklusioner, för en ”komplett” musikundervisning som skall följa skolverkets uppmaningar om ökat elevinflytande och syftet med musikundervisningen, är en blandning av de båda undervisningsformerna. Frågan kvarstår med varför eleverna i åk9 önskar mindre elevinflytande än de yngre årskurserna.