| dc.description.abstract | Hudexponering för kemikalier kan ske genom kontakt med luft, fasta material, vätskor, kontaminerade ytor eller genom avsiktlig applicering. Hudexponering kan orsaka upptag genom huden, hudsensibilisering och hudirritation, i synnerhet vid upprepad eller långvarig exponering. Upp till 30% av yrkessjukdomarna i Europa utgörs av hudsjukdomar. De viktigaste yttre riskfaktorerna är exponering för hudsensibiliserande ämnen (kontaktallergen), hudirriterande ämnen och våtarbete. Hudexponering för kemikalier kan också orsaka systemeffekter och hudcancer.
Hudexponering för hudsensibiliserande ämnen kan inducera kontaktallergi och upprepad exponering kan hos en redan sensibiliserad person orsaka allergiskt kontakteksem, den kliniska sjukdomen. Kontaktallergi är en annan form av allergi än den vid IgE-medierad astma och rinit. De ämnen som oftast orsakar kontaktallergi är metaller, konserveringsmedel, plast- och gummikemikalier, parfymämnen och hårfärgämnen.
Gränsvärden för luftburen exponering i arbetsmiljön är inte relevanta eller tillräckliga för att skydda mot negativa hälsoeffekter av hudexponering. Det finns flera möjligheter att genom lagstiftning begränsa hudexponeringen för farliga ämnen i arbetsmiljön, till exempel biologiska gränsvärden, varning/notering för hudupptag och sensibilisering, och begränsningar av yrkesmässig användning av kemikalier.
Det finns nu kvantitativa och semikvantitativa metoder för att mäta hudexponeringen för metaller och vissa hårfärgämnen, akrylater, epoxiharts och bekämpningsmedel. Sambandet mellan huddos och den dos som orsakar eksem vid kontaktallergi har fastställts för ett antal metaller, konserveringsmedel och parfymämnen. Sådan kunskap kan stödja arbetet med att ta fram gränsvärden för hudexponering i arbetsmiljön. Kontroll och tillsyn på arbetsplatser skulle kunna baseras på olika mått, bland annat genom att mäta hudexponering, frisättning av metaller från ytor och koncentrationen i produkter som kommer i kontakt med huden. | sv |
