Barns upplevelser av konventionella röntgenundersökningar - Röntgensjuksköterskans roll i mötet

Abstract

Bakgrund: Barn bör inte betraktas som små vuxna, i enlighet med röntgensjuksköterskans profession är det viktigt att anpassa kommunikation och information efter barnets kognitiva utveckling och ålder. Då en röntgenundersökning präglas av det korta mötet ställer detta höga krav på röntgensjuksköterskan. I mötet med en barnpatient är ofta föräldrarna till barnet med eftersom de fungerar som en trygg bas för barnet. Det är viktigt att se till att barnet är i fokus. Barnets upplevelser ska tas på allvar och respekteras oavsett karaktär. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa barns upplevelser av konventionell röntgen samt röntgensjuksköterskans roll i mötet med barnen. Metod: Tillvägagångssättet med examensarbetet har baserats på en litteraturstudie med 10 artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats som har analyserats för att svara mot syftet med studien. Resultat: Resultatet visar på att barn upplever oro, ångest och smärta men även trygghet under sitt besök på röntgen. Dess negativa upplevelser kopplas till väntetid, konsekvenser av skadan och den okända miljön på röntgen. De positiva upplevelser barnet känner förknippas delvis med att ha en förälder närvarande men även med röntgensjuksköterskans roll. Detta framkommer tydligt då hon upplevs som snäll, informativ, omvårdande och stöttande. Slutsats: Tidsaspekten är en faktor som till stor del präglar mötet med barnen då den påverkar röntgensjuksköterskans omvårdande åtgärder gentemot barnet. Barn är ofta smärtpåverkade när de genomför en konventionell röntgenundersökning, oavsett om de har fraktur eller ej samt oavsett om de fått smärtstillande eller ej. Barns positiva upplevelser är kopplade till att de upplever röntgensjuksköterskan som snäll och omhändertagande.