”Nu kom munvårdbrickan fram” – En studie om sjuksköterskors erfarenheter av palliativ brytpunkt på äldreboende.
”It’s time for oral care” – A study of nurse’s experiences of the transition to palliative care in nursing homes.
Abstract
Bakgrund: Termen brytpunkt används ofta inom hälso-och sjukvård för att beskriva övergångar mellan olika faser i ett sjukdomsförlopp. Med den palliativa brytpunkten avses övergången från det att vården är botande till lindrande. Hos den äldre personen kan döendeprocessen vara mer utdragen och se annorlunda ut än hos yngre personer (Socialstyrelsen, 2013). Ett palliativt förhållningssätt är applicerbart vid alla döendeprocesser och alla döende personer i Sverige har rätt till palliativ vård oavsett diagnos, ålder eller boende-/vårdform (Socialdepartementet, 2001). Sjuksköterskor på äldreboende (ÄB) är osäkra på sina befogenheter och upplever sin roll som oklar vilket gör den palliativa vården skrämmande (Reimer-Kirkham, Sawatzky, Roberts, Cochrane & Stajduhar, 2016). De känner sig ensamma och utsatta när den äldre närmar sig livets slut (Törnquist, Andersson & Edberg, 2012). Personal på ÄB är måna om att de äldre flyttar till boendet för att leva, inte för att dö (Cable-Williams & Wilson, 2017) men är rädda för att prata med boende och anhöriga om döden och döendet. Istället fokuserar de på livet här och nu, detta ända fram tills precis innan den boende ska dö (Beck, Törnquist, Broström & Edberg, 2011). Tidigt införande av palliativ vård medför bättre vård i livets slut och en bättre döendeprocess (Smedbäck et al., 2017) och det föreligger behov av att sjuksköterskor får mandat att vara med tidigt i processen och avgöra behov av palliativa åtgärder, det bör inte enbart ligga på läkaren (Reimer-Kirkham et al., 2016).
Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av när och hur den palliativa brytpunkten initieras på äldreboende.
Metod: Kvalitativ metod, fyra fokusgruppsintervjuer genomförda med sjuksköterskor på äldreboenden i Göteborg under december 2017 och januari 2018.
Resultat: Sammantaget visar resultatet att sjuksköterskor på äldreboende erfar att palliativ brytpunkt initieras för sent och att döendet inte erkänns som process. Analysen gjordes under fyra teman där elva kategorier identifierades, teman var: kännetecken; den döende personen; anhöriga och team. Sjuksköterskorna erfar att teamarbetet inte fungerar, vi talar olika språk. Sjuksköterskorna anser att de får ta stort ansvar vid palliativ brytpunkt, även ansvarsområden
vilka egentligen åligger läkarna. Sjuksköterskorna besitter kunskapen om när och hur palliativ brytpunkt bör initieras men har ej mandat att vara styrande i processen.
Slutsats: Sjuksköterskor erfar att de besitter kunskap om när och hur palliativ brytpunkt bör initieras för den äldre patienten, men saknar mandat och verktyg i denna process. Det föreligger hinder i teamarbetet vilket leder till att brytpunkten initieras för sent på äldreboende.
Degree
Student essay
Other description
Background: The term transition is often used in health care to describe transitions between different phases of a disease. The transition to palliative care refers to the transition from the medical care being curing to relieve suffering. In the elderly person, the dying process may be more elaborate and look different than to younger people (Socialstyrelsen, 2013). A palliative approach is applicable to all dying processes and all dying persons in Sweden are entitled to palliative care regardless of diagnosis, age or housing/care form (Socialdepartementet, 2001). Nurses at nursing homes are uncertain of their authorities and experience their role as unclear, which makes the palliative care scary (Reimer-Kirkham et al., 2016). They feel lonely and vulnerable when the elderly approach the end of life (Törnquist et al., 2012). For the staff at nursing homes it’s important that the nursing home is a place to live, not to die (Cable-Williams & Wilson, 2017) and they are afraid to talk with elderly and their relatives about death and dying. Instead, they focus on living here and now, this until just before the old person will die (Beck et al., 2011). Early introduction of palliative care results in better care at the end of life and a better dying process (Smedbäck et al., 2017). There is a need for nurses to be mandated to determine the need for palliative measures early in the process, the responsibility should not only be the doctors alone (Reimer-Kirkham et al., 2016).
Aim: To describe nurses' experiences of when and how the transition to palliative care is initiated in nursing homes.
Methods: Qualitative method, four focus group interviews with registered nurses conducted at nursing homes in Gothenburg in December 2017 and January 2018.
Results: Overall, the result shows that nurses in nursing homes experience that transition to palliative care is initiated too late and that dying is not acknowledged as a process. The analysis was done under four themes where eleven categories were identified, themes were: characteristics; the dying person; relatives and team. Nurses’ experience that the teamwork is malfunctioning, we use different languages. Nurses believe that they take great responsibility in the transition to palliative care, including responsibilities that should belong to the doctor. Nurses possess the knowledge of when and how transition to palliative care should be initiated but not mandated to be a ruler of the process.
Conclusion: Nurses experience that they have the knowledge of when and how the transition to palliative care should be initiated for the elderly patient, but they lack the mandate and tools in this process. There are obstacles in the team work, which means that the transition to palliative care is initiated too late in nursing homes.
View/
Date
2018-05-02Author
de Frumerie, Stina
Johansson, Eva-Lena
Keywords
Äldreboende
palliativ brytpunkt
döendeprocessen
fokusgruppsintervju
erfarenheter
sjuksköterskor