”Substantiv är namn på ting såsom klocka, boll och ring” En komparativ och kvalitativ analys av läromedel i svenska för gymnasieskolan efter 2011

Abstract

Syftet med min studie är att klarlägga dels hur ett antal grammatiska termer/begrepp och deras funktioner beskrivs och definieras i ett antal läromedel i ämnet svenska i gymnasieskolan, dels ska jag jämföra läromedlen med vetenskapliga standardverk för att se vilka beskrivningar och motiveringar som ges till studiet av grammatik. Grammatik i svenskämnet diskuteras bland annat av Maia Andréasson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, som menar att grammatik inte ska betraktas som en ö i svenskundervisningen, utan grammatiklektionerna behöver betraktas som de språklektioner de är (Svensklärarföreningens tidskrift Svenskläraren 24/11/2017). Katarina Lundin, docent i svenska språket vid Lunds universitet, skriver i boken Tala om språk: grammatik för lärarstuderande (2017), att grammatik oftast behandlas isolerat i läromedel, utan någon koppling till text. Lundin menar också att det inte sällan förekommer både föråldrade grammatiska termer och att definitionen av grammatiska termer inte alltid är de korrekta (Lundin 2017). Den här studien är både komparativ och kvalitativ. Materialet och metoden går ut på att jag inte bara ska jämföra läromedlens beskrivningar och motiveringar med motsvarande beskrivningar och motiveringar i de vetenskapliga standardverken Svenska Akademiens grammatik (Teleman et al. 1999) och Svenska Akademiens språklära (Hultman 2003), utan jag ska dessutom jämföra de aktuella läromedlen med gällande styrdokument om grammatik i svenskämnet i gymnasieskolan. Resultatet visar att de utvalda läromedlen i den här uppsatsen inte bara skiljer sig åt vad gäller termer och begrepp, utan också vad gäller vilka funktioner de grammatiska termerna har. Föråldrade termer och begrepp används också i något av de utvalda läromedlen. Läromedlen skiljer sig även åt i förhållande till utvalda vetenskapliga standardverk, även när det gäller motiveringen till att lära sig grammatik. Resultatet visar dessutom att de utvalda läromedlen inte alltid följer styrdokumenten i Gy11, utan också att bedömningsanvisningarna för nationella prov, ger en mer detaljerad och bredare förklaring av grammatiska termer och begrepp och deras funktion, vilket ger oss en tydlig förståelse för studiet av grammatik.