Arbetstagarens rätt eller företagets frihet? Om privata arbetsgivares utrymme att förbjuda bärandet av synliga religiösa symboler på arbetsplatsen.

Abstract

Skydd mot diskriminering på grund av religion i arbetslivet är ett harmoniserat område inom EU. Yrkeskrav är ett undantag inom diskrimineringslagstiftningen som innebär att särbehandling är tillåten när den grundar sig i för tjänsten viktiga och objektiva krav. Det kan omfatta vad den anställda får ha på sig när hon utför arbetet. En klädkod kan föreskrivas med tanke på personalens säkerhet, men kan också grunda sig i hur företaget vill uppfattas av sina kunder. Problem kan uppstå när arbetsgivarens krav på klädsel kommer i konflikt med arbetstagarens religionsfrihet. En anställd som anser att hennes religion kräver att hon bär vissa klädesplagg eller symboler ser en begäran om att ta av sig dessa som en inskränkning i sin mänskliga rättighet. Samtidigt är verksamhetens drift en del av arbetsgivarens näringsfrihet för att ha möjlighet att kunna erbjuda de varor och tjänster som deras kunder efterfrågar.

När arbetsgivare använder sin rätt att ställa upp yrkeskrav har de makten att stänga ute kompetenta och arbetsföra individer. Vissa anser att denna makt ska sträcka sig till att kunna säga upp någon som vägrar att ta av sig de religiösa symboler hon ser som en del av sin övertygelse. Det skulle innebära ett handlingsutrymme för arbetsgivaren som påverkar den enskilda arbetstagaren enormt. Denna uppsats har som syfte att undersöka om en privat arbetsgivare inom EU kan förbjuda arbetstagare att bära synliga religiösa symboler på arbetsplatsen utan att det innebär olaga diskriminering.