dc.description.abstract | Reformer i New Public Management-anda har sedan 1990-talet inneburit ökad styrning av
professioner och ett konkret uttryck för denna utveckling är dokumentationssystemet BBIC som den
svenska socialtjänstens använder. Mycket av kritiken mot den ökade styrningen handlar om dess
negativa inverkan på tjänstepersoner och det handlingsutrymme som behövs för professionellt arbete.
Samtidigt är dokumentationens nytta enligt förespråkarna stor, och Socialstyrelsen bedriver ett
omfattande arbete med att införa evidensbaserad praktik, systematisk uppföljning och annat som BBIC
utgör grunden för.
Den konfliktlinje som framträder beskrivs ibland som mellan yrkes- och organisationsprofessionalism,
och i centrum för denna konfliktlinje står den professionelle. Då det mesta av debatten förts på en mer
övergripande nivå är uppsatsens syfte att på mikronivå undersöka och diskutera hur socialsekreterares
professionella omdöme kommer till uttryck, och hur BBIC påverkar professionalismen. Detta utifrån
professionsforskningens teoretiska utgångspunkt, där essensen i professionalismen är en yrkespraktik
grundad i en vetenskaplig kunskapsbas, där de professionella har kontroll över sitt arbete och makt att
definiera vad gott arbete är, vilket förutsätter handlingsutrymme.
Resultaten visar, i termer av Socialstyrelsens modell om kunskapsgrunder som använts som
analysram, att kontext dominerar som beslutsgrund och att professionell expertis/egen bedömning
ligger som ett raster över kunskapsgrunderna i mycket stor utsträckning. BBIC:s påverkan på
professionalismen kan beskrivas som utgörande en ram inom vilken skönsresonemang är fullt möjliga
att föra, till det kommer att BBIC stärker kopplingen till vetenskaplig kunskap som beslutsgrund. En
bieffekt med BBIC är att strukturen och ramen som BBIC utgör är tidskrävande, ibland stel, samt att
den i vissa avseenden kan uppfattas som att den implicerar ett misstroende mot den professionelle. | sv |