Tillförlitligheten i åldersbestämning av knät

Abstract

Sammanfattning Bakgrund: Antalet ensamkommande barn har ökat markant under de senaste åren och en ny medicinsk åldersbedömningsmetod infördes år 2017 i Sverige. Medicinsk åldersbedömning är en del i åldersbedömningsprocessen som genomförs av Migrationsverket med hjälp av Rättsmedicinalverket. Den medicinska åldersbedömningen görs med medicinska metoder för att hjälpa till med att uppskatta åldrar. Metoderna som används idag i Sverige är en MR-knäledundersökning och en visdomstandsröntgen. Den metod man gått ifrån är konventionella handledsprojektioner till MR-knä. Denna nya metod har diskuterats av många om den är evidensbaserad. Som röntgensjuksköterska är professionen byggd på att jobba för forskning och att vården som ges ska vara evidensbaserad. Syfte: Syftet var att undersöka medicinsk åldersbestämmande metodik utifrån vår profession. Frågeställning: Hur tillförlitlig är epifysplattorna i knäleden som medicinsk metod för åldersbestämning? Metod: Examensarbetet var en systematisk litteraturöversikt som har baserats på 13 kvantitativa studier som har relevansgranskasts, kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Materialet presenteras utifrån fyra stycken olika teman: Modaliteter och klassifikationssystem, Kön och benmognad, 18-årsgränsen, Presentation och argumentation. Slutsats: I litteraturöversikten har inblick fåtts av att medicinsk åldersbedömning med MR är att föredra framför konventionell röntgen av knä. Trots detta är MR-knä som medicinsk åldersbedömningsteknik inte felfri. Utifrån att kvinnor har en tidigare skelettmognad än män och att normalvariationen är för bred inom det klassifikationsstadium som använts krävs vidare forskning på området. Optimalt vore att det framtida studiematerialet utgår från samma Tesla, bildviktning och klassifikationssystem för att underlätta jämförbarheten.