Visa enkel post

dc.contributor.authorJonsson, Kajsa
dc.date.accessioned2019-03-11T12:52:26Z
dc.date.available2019-03-11T12:52:26Z
dc.date.issued2019-03-11
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/59636
dc.description.abstractÅr 2000 ratificerade Sverige två avtal från Europarådet som innebar ett erkännande av Sveriges fem nationella minoriteter, samt ett stärkt skydd för grupperna. Avtalen resulterade även i att lärare i årskurs 4–6 blev skyldiga att undervisa om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken inom de fyra ämnena svenska, religionskunskap, historia och samhällskunskap. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån svenska lärarstudenter förbereds för att hantera kraven om att ge eleverna kunskaper och insikter gällande de nationella minoriteterna i Sverige i grundskolan år 4–6. För att genomföra studien granskas kurs- och läroplaner på två olika nivåer. Den ena nivån motsvarar läro-och kursplaner för årskurs 4–6 och den andra nivån motsvarar kursplaner för lärarutbildningar på olika högskolor och universitet runtom i Sverige. Nivåerna kopplas sedan samman för att analysera och diskutera resultaten. Genom kritisk teori och läroplansteori som teoretiska ramverk blir det möjligt att diskutera hur kunskap och sanningar skapas, vilka som blir inkluderade och för vilka den relativa kunskapen och sanningen är fördelaktig. Kvalitativ innehållsanalys används som metod för att systematiskt kategorisera datainsamlingen, samt för att se både det som fanns manifest och latent i texterna. Utifrån granskningen av Lgr11 och tillhörande kommentarmaterial kan det anses svårt för en lärare i årskurs 4–6 att veta när, vad och hur området ska inkluderas i undervisningen. De granskade kursplanerna för lärarutbildningarna visar även att lärarstudenter överlag inte blir förberedda för att undervisa om de nationella minoriteterna i samtliga av de fyra valda ämnena. En lärare som inte har ett eget intresse i området riskerar därför att undvika momentet som en del i sin undervisning i de fyra ämnena, trots dess explicita omnämnande i styrdokumenten. Således främjas inte de nationella minoriteternas ställning och rättigheter i samhället.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesHT18-2930-025-L6XA1Asv
dc.subjectUndervisning, lärarutbildning, kursplaner, läroplanen, nationella minoriteter, minoritetsspråk och urbefolkningsv
dc.titleSveriges nationella minoriteter – föremål för tystnadens kultur? En kritisk kvalitativ innehållsanalys av styrdokument för lärarutbildning och grundskola.sv
dc.title.alternativeThe national minorities of Sweden – an object for the culture of silence? A critical qualitative content analysis of steering documents for teacher education and elementary school.sv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of pedagogical, curricular and professional studieseng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för didaktik och pedagogisk professionswe
dc.type.degreeStudent essayeng


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post