En samhällsekonomisk analys av den nya E20 mellan Bälinge och Vårgårda

Abstract

Bakgrund och problemformulering: Det är viktigt att välfärden som erbjuds är av bra kvalitet. Det är genom olika projekt som välfärden kan förbättras. Därmed är det viktigt att resursfördelningen sker på rätt sätt för att rätt projekt ska kunna investeras i. Projekten som godkänns ska främja både individer och samhälle. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att även externa kostnader tas i åtanke till skillnad från företagsekonomisk effektivitet. Ett kriterium som används när ett projekts samhällsekonomiska lönsamhet analyseras är Pareto effektivitet. Pareto effektivitet innebär att genom olika satsningar ska inte en grupp få det sämre medan en annan får det bättre. Väg E20 mellan Bälinge och Vårgårda är ett infrastrukturprojekt som fortfarande är i planeringsfas. Syftet med att bygga en ny E20 mellan Bälinge och Vårgårda är att öka trafiksäkerheten, öka framkomligheten samt minska bullernivåerna. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om projektet för den nya E20 mellan Bälinge och Vårgårda är samhällsekonomiskt lönsamt. Studien ska även besvara frågan om när projektet blir samhällsekonomiskt lönsamt Metod: En fallstudie har gjorts när projektet för den nya E20 mellan Bälinge och Vårgårda har undersökts. Det som ska undersökas är projektets samhällsekonomiska lönsamhet och därmed ska en cost-benefit analys göras. Diskonteringsräntan som har valts är 3,5 % och tidshorisonten som har valts är 40 år. När en cost-benefit analys genomförs följs ett antal steg. Det första som görs är att identifiera alla nyttor och kostnader. Därefter kvantifieras de nyttor och kostnader som har identifierats. Nästa steg blir att värdera de kvantifierade nyttorna och kostnader i monetära termer. För att minska osäkerheten i studien görs till slut en känslighetsanalys. I känslighetsanalysen ändras en faktor för att undersöka hur nuvärdet påverkas av detta. I denna studie ändras diskonteringsräntan till en lägre och en högre ränta. Resultat och slutsats: Resultatet för denna studie var att projektet inte var samhällsekonomiskt lönsamt oavsett vilken av diskonteringsräntorna som valdes. Vid vidare analysering beräknades det att projektet skulle bli lönsamt efter 80 år med en diskonteringsränta på 0,2%. Osäkerheten ökar dock ju längre tidshorisonten är och en så låg diskonteringsränta är dessutom osannolik. Slutsatsen som dras av denna studie är därmed att projektet inte är samhällsekonomiskt lönsamt.