Så utrett som dess beskaffenhet kräver - förvaltningsdomstolarnas utredningsansvar i teori och praktik

Abstract

Hur mycket domstolarna ska och/eller får utreda sina mål är en mycket omdiskuterad fråga, såväl inom processrätten i stort som inom förvaltningsprocessrätten. Föreställningar om vad utredningsansvaret innebär och hur det fungerar får stor praktisk betydelse, inte minst medför sådana föreställningar att enskilda personer ofta får föra sina processer i förvaltningsdomstol på egen hand. Det övergripande syftet med uppsatsen är därför att undersöka förvaltningsdomstolarnas utredningsansvar, både utifrån traditionella rättskällor och som rättslig praktik. Detta görs genom en studie på två nivåer, dels genom en mer traditionell rättsanalytisk undersökning och dels genom en kombination av flera empiriska metoder. Slutligen sammanförs den kunskap som inhämtats på respektive nivå till en avslutande diskussion där författaren försöker skapa en mer nyanserad och verklighetsförankrad bild av utredningsansvaret.