Lärares och elevers begreppsliga förståelse av programmering, digitala verktyg och digital kompetens

Abstract

Intresset för denna empiriska enkätstudie uppstod redan under första examensarbetet då en litteraturstudie gjordes kring begreppen programmering och datalogiskt tänkande. Det är ett relativt nytt forskningsområde då det nyligen införts i länders olika läroplaner men en del forskning har gjorts och mer kommer säkert att tillkomma. Syftet för denna studie har varit att undersöka lärare och elevers begreppsliga förståelse samt deras erfarenheter inom skolan av begreppen digital kompetens, programmering och digitala verktyg. Som teoretisk grund för denna studie har fenomenografin använts. Empirin för studien har samlats in genom webbsurveys som besvarats av totalt sju lärare och 63 elever. Utifrån den insamlade datan framgår det både finns likheter och olikheter bland lärarnas och eleverna uppfattningar av begreppen. I den svenska läroplanen används idag begreppen digital kompetens, programmering och digitala verktyg. Digital kompetens kan ses som ett paraplybegrepp som omfattar både programmering och digitala verktyg och är på så sätt ett brett begrepp vilket också framgår av forskningen. Programmering ansas kunna ersättas av begreppet datalogiskt tänkande eftersom programmering anses vara för snävt för att till exempel omfatta färdigheter som att dela upp problem i mindre bitar, lösa problem på ett kreativt sätt och hitta mönster. Det har varit svårast att hitta forskning kring begreppet digitala verktyg men det framgår att digitala verktyg innebär både fysiska verktyg och sådana som används inom program eller applikationer. På så sätt kan mycket klassificeras som digitala verktyg och därför är det ett begrepp som syns bland de flesta ämnena i den nuvarande svenska läroplanen.