• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Health and Care Sciences / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Health and Care Sciences / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Parvård – ett självklart arbetssätt?

Primary nursing – a given working model?

Sammanfattning
Valet av arbetsmodell på en vårdavdelning har betydelse för arbetsmiljön, vårdkvaliteten och samarbetet mellan vårdpersonalen. Modellen primary nursing innebär att en sjuksköterska och undersköterska har gemensamt helhetsansvar för en grupp patienter och deras totala omvårdnad. I Sverige är detta sätt att organisera vården benämnt som parvård. Utvärdering av hur väl en arbetsmodell fungerar kan generera värdefull information och utgöra en viktig källa för förbättringsarbete. Denna arbetsmodell etablerades på en slutenvårdsavdelning när sjuksköterskor uttryckte avsaknad av delaktighet i omvårdnaden. Syftet med denna studie var därför att beskriva sjuksköterskors och undersköterskors erfarenheter av att arbeta enligt arbetsmodellen parvård på en slutenvårdsavdelning. En deskriptiv studie med kvalitativ ansats utfördes på en medicinavdelning tillhörandes Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg. Data samlades in via åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet visade att införandet av arbetsmodellen haft positiva effekter på arbetsmiljön med stärkt sammanhållning i personalgruppen. Modellen främjade kontinuitet och sjuksköterskans delaktighet i den patientnära omvårdnaden. Även patientsäkerheten upplevdes ha ökat sen implementeringen av parvård. Dock framkom det att i de fall då antalet patienter per sjuksköterska översteg sex stycken var modellen inte lika hållbar. Modellen kunde också resultera i en utsatt position för undersköterskan, om sjuksköterskan i paret blev låst vid andra arbetsuppgifter eller var ovillig att delta i omvårdnaden. Kommunikation angavs som det mest centrala för att modellen skulle fungera. Slutsatsen var att ett byte av arbetsmodell kan vara ett sätt att åtgärda stressrelaterade problem på en vårdavdelning och att modellen parvård ställer krav på kommunikation och tydliga direktiv från ledningen. En extra resurs på varje arbetspass, i form av en “löpare”, kan vara ett sätt att kompensera bristerna i modellen.
Examinationsnivå
Student essay
URL:
http://hdl.handle.net/2077/61307
Samlingar
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Fil(er)
gupea_2077_61307_1.pdf (778.1Kb)
Datum
2019-08-01
Författare
Bergstedt, Clara
Preinitz Gärdinge, Helena
Nyckelord
Primary nursing
parvård
nursing care delivery model
patient safety
work environment
interprofessional collaboration
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV