dc.description.abstract | Syfte: Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning patienter som betalar enligt
taxetandvård, 25-65 år, med hög kariesförekomst får orsaksinriktad sjukdomsbehandling.
Metod: Studien genomfördes med kvantitativ ansats i Västra Götalandsregionen, Sverige. Via
folktandvårdens registerdata identifierades patienter 25-65 år med ≥ 4 manifesta kariesangrepp för
statistiskt underlag. Journalgranskning genomfördes på 50 slumpmässigt utvalda patienter av de som
hade ≥ 4 manifesta kariesangrepp.
Resultat: Totalt 101 937 individer genomförde två undersökningar (US1 och US2) i Västra Götaland
med senaste undersökningen genomförd 2016. Totalt hade 2,9 % av patienterna ≥4 kariesangrepp vid
US 1. Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde ses mellan könen. Journalgranskning av 50
journaler visade att 58 % saknade förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder. Av de patienter
som fått åtgärd var munhygienkartläggning, munhygienråd samt enkel kostkartläggning de vanligast
förekommande förebyggande åtgärderna.
Diskussion: Urvalet till denna undersökning är förhållandevis litet. Av totalt 2988 journaler
granskades 50 vilket är 1,67 % av samtliga journaler i urvalsgruppen. Detta gör att indikationer eller
tendenser kan ses hos denna patientgrupp men att större slutsatser bör dras med stor försiktighet. Ett
mål med studien är att ta fram ett underlag som underlättar för kliniker att genomföra
kvalitetsuppföljningar avseende den orsaksinriktade kariesbehandlingen samt generera ett underlag
för vidare forskning.
Konklusion: Sammanfattningsvis visade den här begränsade journalstudien att sex av tio patienter
betalande enligt taxetandvård, 25-65 år, med hög kariesförekomst inte hade fått några förebyggande
och sjukdomsbehandlande åtgärder. | sv |