Kartläggning av orsaksinriktade åtgärder till individer med hög kariesförekomst

Abstract

Syfte: Studiens syfte var att undersöka i vilken utsträckning patienter som betalar enligt taxetandvård, 25-65 år, med hög kariesförekomst får orsaksinriktad sjukdomsbehandling. Metod: Studien genomfördes med kvantitativ ansats i Västra Götalandsregionen, Sverige. Via folktandvårdens registerdata identifierades patienter 25-65 år med ≥ 4 manifesta kariesangrepp för statistiskt underlag. Journalgranskning genomfördes på 50 slumpmässigt utvalda patienter av de som hade ≥ 4 manifesta kariesangrepp. Resultat: Totalt 101 937 individer genomförde två undersökningar (US1 och US2) i Västra Götaland med senaste undersökningen genomförd 2016. Totalt hade 2,9 % av patienterna ≥4 kariesangrepp vid US 1. Ingen statistiskt signifikant skillnad kunde ses mellan könen. Journalgranskning av 50 journaler visade att 58 % saknade förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder. Av de patienter som fått åtgärd var munhygienkartläggning, munhygienråd samt enkel kostkartläggning de vanligast förekommande förebyggande åtgärderna. Diskussion: Urvalet till denna undersökning är förhållandevis litet. Av totalt 2988 journaler granskades 50 vilket är 1,67 % av samtliga journaler i urvalsgruppen. Detta gör att indikationer eller tendenser kan ses hos denna patientgrupp men att större slutsatser bör dras med stor försiktighet. Ett mål med studien är att ta fram ett underlag som underlättar för kliniker att genomföra kvalitetsuppföljningar avseende den orsaksinriktade kariesbehandlingen samt generera ett underlag för vidare forskning. Konklusion: Sammanfattningsvis visade den här begränsade journalstudien att sex av tio patienter betalande enligt taxetandvård, 25-65 år, med hög kariesförekomst inte hade fått några förebyggande och sjukdomsbehandlande åtgärder.