Såret som aldrig läkte- en intervjuundersökning med distriktssköterskor i hemsjukvården

Abstract

Bakgrund: Sårbehandling är en av de vanligaste omvårdnadsåtgärderna oavsett vårdform. Sår som inte läkt inom sex veckor klassas som svårläkt. Distriktssköterskan har som ansvar att leda och organisera arbetet kring sårbehandlingen, det innebär även samarbete med andra yrkeskategorier. I kommunal hälso- och sjukvård arbetar man i multidisciplinära team vilket är en form av horisontell samverkan. Tidigare forskning visar att distriktssköterskan upplever att kontinuitet och kunskap är viktiga delar av sårbehandlingen. Den visar också att läkarna upplever sig ha en sekundär roll i sårbehandlingen i förhållande till distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att behandla svårläkta sår inom kommunal hälso- och sjukvård, med fokus på samarbete och kompetens. Metod: Datainsamlingen skedde genom åtta semistrukturerade intervjuer med distriktssköterskor som arbetade inom kommunal hälso- och sjukvård. Datan analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskans ledarskap lyfts fram som en viktig del i sårbehandlingen, likaså kunskapen om läkningsprocessen och behandlingsstrategier. Fortbildning önskas men erbjuds sällan. Samverkan med övriga yrkeskategorier lyfts fram som komplicerad och ibland otillräcklig. Organisationens möjlighet att åstadkomma kontinuitet i sårbehandlingen upplevs svår på grund av bland annat personalbrist. Slutsats: Studien kan användas som stöd i distriktssköterskans fortsatta arbete med sår och som underlag för beslutsfattare på högre organisatorisk nivå för att påvisa det upplevda behovet av ökade kunskaper. Nyckelord: Svårläkta sår, distriktssköterska, kommunal hälso- och sjukvård, samverkan, samarbete, kunskap, kompetens