• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Medicine / Institutionen för medicin
  • Examensarbete 30 Hp, Läkarprogrammet
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Medicine / Institutionen för medicin
  • Examensarbete 30 Hp, Läkarprogrammet
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Intestinal motility in extremely preterm infants Introducing: Ultra high-frequency ultrasound

Abstract
INTESTINAL MOTILITY IN EXTREMELY PRETERM INFANTS INTRODUCING: ULTRA HIGH-FREQUENCY ULTRASOUND Abstract Title: Intestinal motility in extremely preterm infants. Introducing: Ultra high-frequency ultrasound. Author, year: Alexander Lönn, 2018 Supervisor: Anders Elfvin, Department of Pediatrics, Gothenburg, Sweden Co-supervisor: Frida Dangardt, Department of Molecular and Clinical Medicine, Gothenburg, Sweden Background Extremely preterm birth is defined as any birth before week 28+0 and equals greater risk to suffer from postnatal complications. Development of vital functions such as intestinal motility and permeability are immature. Aim The aim was to introduce a brand new examining method using abdominal ultra highfrequency ultrasound (UHFUS), and to determine its usefulness regarding intestinal motility and inflammation. Method UHFUS was introduced as a brand new examining method. Four preterm infants were enrolled in a pilot study to test the method. Result The intestinal motility in extremely preterm infants is not fully developed at birth. UHFUS can image intestinal villi and signs of intestinal inflammation. The thickness of the peritoneum and intestinal wall can be measured with great precision. It was possible to discern intestinal motility, but the numbers of contractions were not easily measured. Conclusion Intestinal motility is immature in extremely preterm infants.
Degree
Student essay
Other description
Tarmrörelser hos extremprematurer Införande av högfrekvent ultraljud som en ny undersökningsmetod Examensarbete, läkarprogrammet 2018 Av: Alexander Lönn Handledare: Anders Elfvin, Avdelningen för pediatrik Handledare: Frida Dangardt, Avdelningen för molekylär och klinisk medicin Barn ligger normalt 40 veckor i livmodern innan de föds. De barn som föds före vecka 28 föds extremt för tidigt och kallas för extremprematurer. I Sverige föds det ca 300 extremprematurer årligen och de löper större risk att drabbas av sjukdomar av olika slag. Tarmarna är färdigutvecklade rent utseendemässigt vecka 20, men vissa funktioner är omogna, t.ex. tarmarnas rörlighet. Tarmarnas rörlighet är viktig för att kunna tillgodogöra sig mat och näring. En av de farligaste sjukdomarna extremprematurer kan drabbas av heter nekrotiserande enterokolit, och gör så att delar av tarmen dör, vilket är livsfarligt. Man vet inte exakt varför detta sker, men man tror att tarmarnas omogenhet, inflammation och dålig syretillförsel i tarmen kan spela roll. För att ta reda på mer om tarmarnas rörlighet kan de undersökas med ultraljud. Det är samma typ av undersökning som används när man undersöker barn i mammans mage, fast i detta fall undersöker man istället extremprematurers mage och tittar på tarmarna. Ultraljud är ofarligt för barnet. Nyligen uppfanns en ny metod med ett högfrekvent ultraljud med bättre och tydligare bild, men den har aldrig använts för att undersöka extremprematurers tarmar. Vi har därför i denna studie valt att testa detta. Fyra barn undersöktes med högfrekvent ultraljud. Barnen föddes mellan graviditetsvecka 27 och 35 på Östra sjukhuset i Göteborg. Utöver ultraljudundersökning undersöktes kunskapsläget avseende extremprematurers tarmrörelser. Extremprematurers tarmrörelser är omogna jämfört med barn som föds i vecka 40. Den elektriska aktiviteten som styr tarmrörelserna mognar efterhand barnet blir äldre. Det högfrekventa ultraljudet har väldigt hög upplösning och kan förstora väldigt små detaljer jämfört med vanligt ultraljud. Tarmarna rörde sig, men det var svårt att objektivt mäta hur mycket. Det gick t.ex. inte att räkna ut ett visst antal tarmrörelser per minut. I ett av barnen såg man tecken till inflammation. Detta barns tarm- och bukhinna var förtjockad jämfört med de andra barnens, vilket är tecken på att tarmen kan vara skadad. Detta barn visade sig ha nekrotiserande enterokolit, vilket bekräftade ultraljudsfynden. Ultraljudet kunde också se tarmludd, vilket är små strukturer i tarmens vägg som har som uppgift att ta upp näring. Studiens slutsats är att tarmrörelser är omogna hos extremprematurer men att de utvecklas efterhand som barnet blir äldre. Högfrekvent ultraljud är en ny och lovande metod för att undersöka extremprematurers tarmar eftersom den ger mycket bättre och tydligare bilder än vanligt ultraljud. Man såg tarmrörelser men det var svårt att mäta antalet. Metoden upptäckte inflammation i ett av barnens tarmar vilket medför förhoppningar om att snabbare kunna hitta sjukdom i framtiden. Det behövs fler och större studier samtidigt som man jämför mot friska barn födda i vecka 40 för att kunna dra ytterligare slutsatser.
URI
http://hdl.handle.net/2077/62918
Collections
  • Examensarbete 30 Hp, Läkarprogrammet
View/Open
gupea_2077_62918_1.pdf (400.1Kb)
Date
2019-12-30
Author
Lönn, Alexander
Keywords
extremely preterm, intestinal motility, ultra high-frequency ultrasound, electrogastrography, necrotizing enterocolitis
Language
eng
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV