DIGITAL KOMPETENS FÖR STUDIEOVANA ELEVER PÅ SFI - Förutsättningar för lärare och elever att nå styrdokumentens krav

Abstract

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningarna för lärare och elever på studieväg 1, dvs elever utan studiebakgrund, på SFI att jobba med digital kompetens på svenska, och uppnå Skolverkets krav och kommunens skrivningar, samtidigt som eleverna lär sig svenska som andraspråk, samt lär sig att läsa och skriva på svenska. Teori: Sociokulturell teori: Människor lär i interaktion med varandra ständigt. Kultur och tidsperiod avgör vad och hur det lärs in. I varje kultur utvecklas och används fysiska och intellektuella artefakter som hjälp för människan. Metod: En fallstudie med kvalitativ metod i form av strukturerade intervjuer med öppna frågor. Resultat: Skolverket (2017a) kräver att Sfi undervisar sina elever i digital kompetens, källkritik och om hur digitaliseringen påverkar individen och samhället. Lärarna är nöjda med det stöd man fått och får från arbetsgivaren vad gäller utbildningar av olika slag, den goda tillgång på digitala verktyg och resurser som erbjuds, och att det finns IKT-pedagog att fråga när man behöver hjälp. En utmaning är att det tar lång tid med inlärningen på studieväg 1 eftersom eleverna saknar skolbakgrund. Det är svårt att lära sig använda digital utrustning för den som inte har erfarenhet av det tidigare, och som från början inte kan läsa och skriva på svenska. Elever som inte har dator eller ipad hemma och därför inte har möjlighet att träna, har svårare att uppnå kunskapskraven i digital kompetens. Lärarna tycker att det går bra att undervisa om Skolverkets (2017a) första punkt, men önskar handledning för att hitta vägar att undervisa i de två senare punkterna. Lärarna känner en oro för att deras elever kan uppleva ett utanförskap innan de lär sig att klara av det digitala samhället. Falköpings 3 kommun (2017) skriver att det är viktigt att alla invånare i kommunen känner sig digitalt delaktiga och att detta har betydelse för att kunna känna sig som en delaktig medborgare. Franker (2013) skriver att en funktionellt litterat person måste klara läsande och skrivande i de vardagliga situationer hon möter, inklusive digitala forum. Europaparlamentets och Europarådets rekommendation (2006) anger digital kompetens som en av åtta nyckelkompetenser som förutsättning för aktivt medborgarskap och anställningsbarhet i Unionen. Det är en lång väg att gå från prelitterat till funktionellt litterat och delaktig medborgare, men det är möjligt om människor hjälps åt i samhället. Människan lär genom interaktion.