KARRIÄRTJÄNSTEREFORMENS EFFEKTER I DEN SVENSKA SKOLAN En enkätundersökning om karriärtjänstereformens implementering och resultat

Abstract

Syfte: Det övergripande syftet med studien är att undersöka vad karriärtjänstereformen har bidragit med sedan införandet samt hur den har tolkats och implementerats i den svenska skolan. För att uppnå detta görs en strategisk litteraturgenomgång av samtliga dokument som följt upp och utvärderat karriärtjänstereformen hittills samt en egen forskningsundersökning som fokuserar på svenska skolor i två skilda regioner. Mer specifikt avser den empiriska studien att kartlägga hur förstelärare beskriver sitt uppdrag samt att utreda vilka förutsättningar som tilldelats för att genomföra uppdragen. Vidare undersöks om de tillfrågade förstelärarna anser att införandet av förstelärartjänster har fått genomslag på elevprestationer och läraryrkets status. Teori: Föreliggande examensarbete grundar sig på utbildningssociologisk teori (Bernstein, 2000; Ball, 1993). Denna teori tillhandahåller redskap för att studera och analysera vad som faktiskt blir utfallet av reformprocesser (i det här fallet av karriärstegsreformen). Metod: Webbenkäter konstruerades och skickades ut till förstelärare i två skilda regioner; 28 kommuner i Örebro och Värmlands län (Mellansverige) samt Borås- och Marks kommun. Datan från enkätundersökningen analyserades genom en induktiv tematisk dataanalys. Resultat: Enligt tidigare studier går det i nuläget inte att se några tydliga effekter kopplat till elevers prestationer eller läraryrkets status till följd av införandet av karriärtänstereformen. Majoriteten av de tillfrågade förstelärarna i föreliggande studie anser inte att införandet av karriärtjänstereformen har uppnått dess primära intentioner, det vill säga att förbättra elevers prestationer och höja läraryrkets status. Förstelärare i Mellansverige samt Borås- och Marks kommun arbetar till stor del inom ledande positioner, vilket kan innefatta att leda kollegialt lärande, sitta med i ledningsgrupper och vara bollplank med rektorn eller sprida kunskap inom ett specifikt ämnesområde till kollegor. Flera av dessa uppdrag leder till en förskjutning från en yrkesnivå till en organisatorisk nivå där förstelärarna kommer längre ifrån det elevnära undervisningsarbetet. I enlighet med detta anser förstelärarna att framför allt ledaregenskaper, men även yrkesskicklighet kopplat till undervisning är viktiga kompetenser för att de skall kunna utföra försteläraruppdraget.