NYANLÄNDAS SKOLSTART I DEN SVENSKA GRUNDSKOLAN UTIFRÅN TVÅ OLIKA MOTTAGNINGSMODELLER En enkätstudie ur ett elevperspektiv

Abstract

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur nyanlända elever uppfattar skolstarten i Sverige och hur de uppfattar de två vanligaste mottagningsmodellerna, förberedelseklass och direktintegrering. Undersökningen genomfördes med hjälp av följande frågeställningar: ● Hur upplever nyanlända elever skolstarten i grundskolans tidigare år de två vanligaste mottagningsmodellerna förberedelseklass och direktintegrering? ● Vilka förbättringsområden och framgångsfaktorer finns det med förberedelseklass och med direktintegrering i grundskolans tidigare år ur nyanlända elevers perspektiv? Analysen bygger på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori och Vygotskijs sociokulturella teori och teorin om stöttning. Kvantitativa elevenkäter med en del öppna frågor har besvarats av 54 elever. Generellt är respondenterna nöjda med sin skolsituation oavsett om de började i förberedelseklass eller direktintegrering. De anser att bästa sättet att lära sig det nya språket är att börja studier i mindre grupp. För övrigt uttrycker de att man lär sig mest svenska i den ordinarie klassen där klasskamraterna utgör en viktig roll både vad gäller språket och socialt samspel. Även relationen till läraren i den ordinarie klassen hålls fram som en viktig faktor, samt att anpassa arbetssätt efter målgruppen. Eleverna anser dessutom att de önskar stöttning i form av hjälp i svenska, modersmål och i kontakten med kamrater samt ha möjlighet att påverka utslussningen. En oväntad skillnad i svaren mellan flickor och pojkar upptäcktes.